Hurra för julen!

Jaha. Då var det julafton igen då. Hurra.

I år smyger jag in muffinsformar med Jansson på julbordet, något som jag hoppas ska funka. Vårt julbord är annars väldigt traditionstyngt och nyheter tas emot med skepsis. Men vi är ju alla vuxna, så smaka gör man. Hoppas bara att det blev gott! Jag somnade någonstans på slutet och mannen var tvungen att ta över gräddandet...

Jag gillar verkligen julen. Jag gillar maten, belysningen, pyntet och klapparna. Tyvärr har mannens present inte dykt upp än. Hur trist som helst. Och då köpte jag ändå den för en månad sen. Men den som väntar på något gott...

God jul!

Min lilla tradition

Jag har en alldeles egen tradition:

Varje sista morgon innan semester/ledighet/julupphåll/sommarlov så startar jag dagen med en fin-latte som jag köper på väg från tunnelbanan. På sommaren blir det oftast en hasselnöts- eller caramellatte. Men nu på julen är tomtelatten det självklara valet.

Dagens tomtelatte kostade 39 spänn.

Det är såååå inte värt det.

Men tradition är tradition. Vad ska man göra liksom?

Skor med femårsplan?

Jag funderar på att köpa ett par rediga kängor i julklapp till mig själv. Tittade på dessa från The North Face. Kan det vara något?

Någon som har något tips?

Julmusik

I min familj har vi alltid lyssnat på den här skivan varje jul:

Från början lyssnade vi på den röda vinylskivan (vi hade en grön vinyl också - fast det var barnskivan Klapp & Klang) men för ett par år sedan uppdaterade vi oss till den återutgivna CD-skivan. I år lyssnar jag på den på Spotify.

Skivan heter Glitter, glögg & rock'n'roll och har funnits i vårt hem (och hjärta) av den enkla anledningen att min pappa spelar på den (det är förresten han i vit kavaj mitt på omslaget).

Så här i efterhand har jag förstått att folk tycker den är proggig och rörig, men jag kan varenda textrad utantill och kan absolut inte tänka mig en jul utan den.

Veckoslut!

Vilket antiklimax det blev hörrni.

Ber om ursäkt för att jag bommade att uppdatera min våga-vägra-byxor-vecka. Men här kommer i alla fall veckoavslutningen.

Svart H&M-kjol och en julig kofta inköpt i Tokyo.

Nu när jag vet att jag har resurserna så ska jag försöka bära mer kjol. Dock inte denna vecka. Nu är det ju -17 grader ute!

Ett passerkort i taget

På en julfest häromdagen hade jag äran att sitta brevid en frispråkig chefredaktör för en stor svensk branschtidning. Vi kom att tala om goda gärningar, och efter det att jag berättat om mitt bidrag till Radiohjälpen, en kollega berättat om när han var fyrtio kronor kort på ICA och killen bakom i kön betalade det så tar chefredaktören upp sin lilla (svarta) bok och skriver "15 december: Gör en god gärning" som han sedan visar oss.

Dagen därpå räddar jag en kvinnas passerkort från en ond, bråd död på tunnelbanan och jag tänker att "det här var väl en god gärning?" och mejlar hela scenariot till chefredaktören. Samtidigt passar jag på att fråga hur det går från honom.

Svaret kommer via telefon på eftermiddagen. Han har nu funderat på vårt snack och bestämt sig för att det här är jävligt bra. "Du och jag, vi kan bli större än scoutrörelsen! Det här kommer sprida sig som ringar på vattnet!" Han är minst sagt exalterad och berättar att han har en stoooor grej på gång som han inte kan prata om just nu, men kan han få återkomma?

Visst, svarar jag. Jag är ändå upptagen med att rädda världen - ett passerkort i taget.

Dag 4

Nu börjar kjolarna ta slut!

Eller, nu ljög jag. Jag har ett gäng kvar i garderoben som jag inte använt än, så det är inte ett problem. Problemet ligger mer i vad som passar att ha på sig till - på överdelen alltså.

Idag har jag en svart kofta från Gina Tricot, matchat med en mörkblå silkig kjol med stor rosett på magen, inköpt på Chatuchakmarknaden i Bangkok.

Tidigare hade jag en oversize stickad mormorssjal runt halsen, men det blev lite varmt inomhus.

Så. Nu ska jag städa serverrummet. I fin-kjolen. Dumt.

(Går)Dagens goda gärning

Apropå etermedia och att önska låtar så messade jag Musikhjälpen i P3 i förrgår och önskade Learn to fly med Foo Fighters. Samtigt som jag önskade den med motiveringen "Till min lilla son Rufus som håller på att lära sig gå, för att lära sig gå är nästan lika svårt som att lära sig flyga. Och å är det en kick-ass låt också!" så passade jag på att skänka 200 spänn till kampen mot barnhandel.

Så sjukt värt det.

Och ännu mer värt det blev det när låten spelades, med motivering och allt, igår morse när jag satt på tunnelbanan!

Kärlek.

Färgfattig

Grå kjol från VeroModa, rosa stickad tröja Gina Tricot med rutig skjorta under. Väldigt dassiga färger idag, men så är jag fortfarande lite tagen efter gårdagens bravader...

Förresten, om det här var en riktig modeblogg så skulle jag behöva hitta en bättre plats att ta mina outfit-bilder. Kenza skulle t.ex. aldrig ha en radiostyrd bil i bakgrunden på sina bilder.

1000

Det här är det tusende inlägget i bloggen.

Hipp hipp hurra!

Dag 2 - VVB-veckan

Efter att ha gått igenom halva garderoben bestämde jag mig för att idag blir det en grå/svart stickad klänning från H&M (förra årets julklänning) matchat med svarta stövlar och grå yllesockor.

Egentligen hade jag velat slå på stort - vi ska nämligen ut ikväll med jobbet på kundmiddag och äta... wait for it... Nobelmiddagen på Stadshuskällaren!

Men eftersom jag 1) inte äger någon galaklänning eller 2) skulle känna

mig speciellt bekväm i en så väljer jag en lite enklare blåsa.

Annars hade det varit rätt fränt att se ut som Filippa Reinfeldt gjorde på Nobelfesten. Till skillnad från Mona så kan hon ju klä sig...

Vi får helt enkelt hoppas att jag blir bjuden på fler sådana här tillställningar så jag hinner kirra en likadan klänning. Fast liiite mörkare då. Stål-marin (finns den färgen?) tänker jag mig.

Glad Lucia!

Årets Luciakväll spenderades med Aspuddsparkens ridande luciatåg.

Visst är det något magiskt med djur som är utklädda? Och så barn som sjunger... Ser verkligen fram emot när Rufus går på dagis och man får komma och oooaaa och aaaahaaa runt jul.

Förresten; om Rufus vill vara Lucia så ska han få vara det.

Visst är jag en bra mamma?

Våga vägra byxor-veckan

Efter ett antal timmars garderobsångest så tog jag igår ett exekutivt beslut om att våga vägra byxor den här veckan. Jag har med flera snygga kjolar och klänningar som bara ligger/hänger i garderoben och tar plats när de skulle må bra av en tur på stan då och då. Men ändå så lyckas jag glömma dem varje morgon då jag klär mig.
Men inte den här veckan. Nu ska de alla ut och luftas, en efter en.
Här är t.ex. dagens outfit:

Kjolen är köpt på Chatuchak Weekend Market i Bangkok och polotröjan är från H&M.

Bäst med kjolen är dess hundtandsmönster som passande nog går bra ihop med min hundtandsmönstrade väska, också ett fynd från den stora thailändska marknaden. Kvalitén på kjolen kan jag dock inte gå i god för, och jag känner att jag kanske borde tagit med en extra kjol bara utifall idag…

Lilla Duktig: Förberedd på allt

Mardrömmen är ju om man skulle få chansen att önska EN låt i t.ex. direktsändning i radio och man bara stod där med munnen halvt öppen och ett frånvarande uttryck i ansiktet och bara:
- Eeeeeuuuummmm, ööööh, äääääh.

Så nu har jag valt ut en låt. Det blev Foo Fighters klassiker Learn to fly.
Man vet aldrig när etermedia står på lur.

Pepparkakshuset

Nu även ljussatt för extra effekt...

Det stora julbaket

Idag har det julbakats här hemma. Julbaket är en tradition som säkert är inne på sitt femte år - minst och som följer ett vattentätt koncept: Kom med recept och ingredienser så ställer vi vårt kök till förfogande och bjuder samtidigt på glögg, julmusik och julfilm.
Förra året lyckades vi med konststycket att få in 25 personer i vår lägenhet (det är vid sådana tillfällen som man tackar de högre makterna för öppen planlösning) och det var med en lättnadens suck som vi räknade in hela nio entusiaster vid glöggrytan - och då avstod tre från att baka helt och hållet.

Mannen däremot fick en kaminmannensläng och bakade ett enormt pepparkskshus medan jag endast fick till en laddning knäck, i micron. Inte min stoltaste stund kanske.
Däremot hann jag se en del julfilm i år, något som jag aldrig brukar ha tid med annars. Till exempel Love Actually - kanske den mest polotröjetäta filmen i världshistorien?

Det här är jag!

Vore det inte lite roligare om jag var med på bild i min egen blogg?

Julkortspyssel

Årets jukort är skickade!

Och nej, inga babykort i år. Ni minns väl förra årets moraliska dilemma? Om inte, läs här...

I år har vi pysslat, mannen och jag. Pärlplattebockar, snögubbar, granar och stjärnor har lagts, strukits och limmats upp på röd kartong för att sedan skeppas iväg till de närmast sörjande.

Tyvärr har det tagit så mycket tid i anspråk att vi bara fått iväg 17 stycken. Så ni som inte fått något; det handlar inte om att vi inte önskar er en god jul utan snarare om pysselutbrändhet. Och det vill vi väl inte ha?

Ding-dong! Dagens i-landsproblem.

Min gå-bort-frisyr (upp, inte ner) funkar inte med mössa. Den blir liksom tillplattad och... ful.

Så jag får gott frysa om öronen om jag ska vara extra fin i håret.

Lite som gårdagens i-landsproblem då jag insåg att mina fin-stövlar är både för kalla och för hala för vädret. Men snygg var jag!

Årets första julbord

Igår blev vi bjudna på julbord av några kunder. Nördig som jag är så försökte jag fota allt - maten, människorna och hela juligheten. Men allt som faktiskt fastnade var den här utsiktsbilden över ett decembermörkt och snöigt Slussen.

Gondolens julbord rules.

Jag kom upp!

Klockan 6:45 satt undertecknad uppflugen på en spinningcykel med ett stort leende på läpparna.

Ta-tag-i-tisdag

Med övertygelsen om att sömn inte alls är överskattat vaknar jag på tisdagen och känner mig pigg och fräsch.
- Idag ska jag uträtta saker! tänker jag och studsar in i badrummet.

Och mycket riktigt så hinner jag beta av nästan hela min jobblista under förmiddagen, uträtta ett flertal ärenden på lunchen samt fixa en massa grejer som jag tänkt ”göra sen”. Jag känner mig glad och lycklig av att ha fått uträtta något och börjar fundera på varför jag inte alltid mår så här. Så jag sätter mig med penna och papper (på jobbtoan där man får vara ifred ett tag) och skriver en personlig lista som garanterat kommer att få mig bli gladare.

Näst överst står det ”träna två dagar i veckan”.

Jag inser att jag inte satt min fot på gymmet sedan vi kom hem från Thailand och att det innan dess var det… nä, jag kommer faktiskt inte ihåg. Vilket är deprimerande. Jag älskar ju att träna. På riktigt. Helst svettiga spinningpass med dunkande musik som pågår länge, länge.
Så, först på agendan blir att boka in mig på ett spinningpass så fort som möjligt.

Lätt i sinnet efter bara ha tänkt tanken om att börja träna (jag måste, jag sträckte ljumsken när jag nös i måndags) så köper jag några mini-julstjärnor och åker hem och färgar håret.

Vissa dagar händer det många saker.

Mardrömsmåndag

Efter en nästan sömnlös natt (20 minuter sova, 5 minuter ta hand om Rufus natten igenom) så var jag rätt mör när jag klev upp imorse.
För att pigga upp mig så hoppade jag av tunnelbanan en station tidigare och svängde förbi Wayne´s Coffee för en liten pick-me-up. Som var skitäcklig. Väl framme på jobbet satte jag mig ner och strukturerade hela dagen i listform, bara för att en halvtimme senare kastas in i ett kaosartat projekt som höll mig upptagen hela vägen fram till lunch.
- Åh äntligen! jublade jag och tänkte våta tankar om hämt-sushi eller i alla fall en lasagne från ICA… och får ta emot ett samtal som får mig att behöva jobba halva lunchen och ringa panikartade samtal till kunder som i godan ro tagit rast.

På eftermiddagen lyckas jag beta av ungefär en tiondel av min lista och på tunnelbanan hem är jag illamående av trötthet och hjärnan är en enda stor burk med hallonsylt. Och som grädde på min sylt vägrar Rufus att somna.

Vissa dagar går det bara inte.

Pulkapremiär!

Wicka är det nya Googla

Efter att igår lärt mig allt om tättingar så har jag idag stegat vidare ut i inoformationsjungeln. På Wikipedia lär jag mig bl.a. vad pomerans är och vem som grundade företaget Wictoria's Sectret*.

Wikipedia är det nya Google.

*Victoria's Secret grundades 1977 i Kalifornien av Roy Raymond som tyckte det var jobbigt att köpa underkläder till frun i underklädesavdelningar. Fem år senare, 1982, sålde Roy Raymond företaget till The Limited. Roys nästa företag som startades slutade i konkurs, vilket gav konsekvenserna att han begick självmord, då han hoppade från Golden Gate-bron i San Francisco år 1993. Varför varumärket just heter Victoria's Secret och vad det är för hemlighet Victoria har är ännu okänt.

Klapp klapp

Har ni köpt julklappar än?
Det har jag. Några stycken som jag är supernöjd med.

Jag är faktiskt supernöjd överlag. Nu kan jag ju njuta av decemberdagarna istället för att rusa omkring som en tätting (Visste ni att ungefär hälften av alla världens fågelarter är tättingar? Det hade jag inte haft tid att Googla om jag varit julklappsstressad!).

Så. Med all min nyvunna, rofyllda tid tänkte jag bland annat försöka gå på Gamla Stans Levande julkalender, NKs julskyltning, julmarknaden i Gamla Stan, dricka varm choklad och åka skridskor i Kungsträdgården. Och så Fotografiska, en helt julfri aktivitet.

Tiotusenkronorsfrågan lyder nu; tror jag allvarligt att jag kommer att hinna med allt detta? Innan jul?