Frullen då?

Efter gårdagens inlägg om rutiner så upptäckte jag en väldigt oroväckande sak: ni äter ju inte frulle! (Gör inte som jag gör - gör som jag säger.) Förutom Sara då, som hinner med två (är du möjligen släkt med Frodo och de andra hobbitarna?).
Men annars... uuuuuusch!

Jag läste på lite om det här och det visar sig att kvinnor och norrlänningar är de som prioriterar frukosten mest. Den vanligaste frukostmaten är smörgås med ost, mjölk, naturell fil med flingor och gröt. Så har vår frukost sett ut de senaste tio åren (källa Arla). Ja se där! Men kaffet då? Jag kan arbeta upp någon slags styrfart utan kaffe. Möjligen också läsa lite i en gratistidning. Men sen tar det stopp. Jag behöver mitt kaffe. Annars så funkar jag inte. Varför är inte kaffet med på listan? Är de kanske kafferasister?

Här är min frulletopp:
1) Kaffe. Helst latte. På lättmjölk.
2) Havregrynsgröt. Gryn+vatten+micro = ritsch-ratsch-fili-klart!
3) Leverpastejsmacka. Helst skivbar leverpastej på grovt bröd och sallad.

När jag var i Spanien sist så fick man pulverkaffe och croissanter till frulle. Iiiiiik! Luft med fett! Hur tänker de där spanjorerna? Undrar vad man äter till frulle i USA förresten. Någon som vet?

Rutiner

Under dagens lunch berättade min kvinnliga kollega för mig hur mycket hon sover, när hon går och lägger sig samt samtliga morgonrutiner. Jääääätteintressant. Verkligen.
Människor gillar verkligen att prata om sig själva i vardagen. Jaha, tvättar du så? Nej, jag använder det här tvättmedlet. Eller: Nä, jag går alltid till grönsaksavdelningen först när jag storhandlar. Frysdisken tar jag sist...
Bara för det ska jag berätta exakt hur en morgon ser ut för mig.
Here we go:

06.55 Klockorna (två) ringer första gången.
*snooze*
07.17 Famlar efter avstängningsknapparna och snubblar in i duschen. Borsta tänderna och i med linserna.
07.30 Fyrans morgonnyheter (alltid, för de har lokalnyheter och då vet jag om tunnelbanan går och om det blir sol eller regn under dagen). Kläder och smink på. Väcka Pojkvännen genom ett par kärvänliga jabbar runt magtrakten.
07.55 Lämnar lägenheten för tunnelbanans härliga charm. Har oftast glömt minst en viktig sak hemma. Oftast matlådan.
Frulle äter jag på jobbet. Fast inte förrän vid halv tio.

Åh, vilket innehållsrikt liv jag lever!
Någon annan som vill dela med sig av sina morgonrutiner?

Man vet att man har lyckats...

... när ens frisyr är större än ens rumpa.
Jag lovar. Det är så. Se bara på Dolly, Fran Drescher och diverse hårdrockare. Eller hur var det nu...? Vi såg en kvinna igår som hade så stort hår. För att inte tala om bysten! Ja, jäklar - ibland ligger man i lä så det visslar om det. Hennes karl var med också. Det var säkert han som betalat för kalaset.

Det kommer aldrig att hända mig dock (rumpan kontra håret alltså), men jag har andra skills. Jag är t.ex. sjukt duktig på att gå upp tidigt och träna. Som idag! Jag studsade upp kvart i sex (utan att snooza) och begav mig till gymmet för en timmes BodyPump med Mamma Mia. Efter passet var vi tvugna att high-fiva varandra av förundran över att vi faktiskt klarade det.
Jag kommer få värsta Madonna-armarna om jag fortsätter så här.

Dagens tips

Bästa skivan just nu är definitivt Oh Laura's A song inside my head, A demon in my bed.

Min favvo är spår 4; Black and Blue. Sjuuuuukt bra!

Ska du bara köpa en skiva så köp den*.

*Nu har jag iofs inte lyssnat på Måns skiva. Än. Men jag tror stenhårt på att Oh Laura tar Måns i både skivkvalitét och armbrytning. På samma gång.

We're getting f***ing married!

Yeeeeey!

Murphy's law?

Det här köandet från helvetet... Varför är det alltid min kö som tar längst tid? Varför?
Vad har jag gjort för att hamna i snigelkön varje gång jag går och handlar? Varför slår det aldrig fel? Varför har jag inte lärt mig att inte ställa mig i samma kö som pensionärer, mobilpratande 40-åringar eller kupongsamlare vid det här laget?

Förra veckan, när jag handlade frukt på Netto på min lunchrast så tyckte jag att jag valt rätt kö. Framför mig stog ett par Lilla Duktig-look alikes och en och annan medelålders kvinna med halvfulla korgar. Det här går snabbt, tänkte jag och flinade för mig själv. Men icke då. Denna gång var det nämligen kassören som var boven i dramat. Uppenbarligen saknade pojkstackarn utbildning på sin (kassa)apparat och således så tog hela resan 15 minuter, varav 3 gick åt till att helt sonika byta kassa. (Då flera i kön försökte fuska sig förbi mig - ack vad de ångrar att de stötte in i mina sylvassa armbågar.)

Vad är dealen med det här? Kan jag inte bara någon gång få springa in i en affär och rafsa åt mig vad jag vill ha utan att köa i tusen år? Ska köandet ta längre tid än handlingen? Va va va?
Jag är upprörd. Men nu mår jag bättre. Tack för mig.

Förmiddag

Idag har vi Genesis-förmiddag på jobbet. Jag insisterade. Jag har också störst högtalare.

Så jag tog med mig Genesis samlingsskiva Turn it on again och nu poppar vi för fullt!

När jag tänker på Phil Collins så tänker jag på när jag var yngre. Att Mamman skulle gifta sig med Phil Collins var allmänd känt i vårt hushåll. Vi väntade liksom bara på att han skulle komma och plinga på dörren ute i förorten. Tyvärr (?) hände det aldrig.

Jag kommer också ihåg hur tunnhårig han var.

En kvinna på vår lokala VI-butik har samma frisyr (eller avsaknad av) som Phillan. Igår när jag skulle köpa grapefrukt kom hon emot mig i en stor, knallgul fleecetröja och det tunna, tunna håret. Hon handlar alltid utan korg eller vagn. Det kan se rätt roligt ut faktiskt.

One list to rule them all...

Vet ni? Idag sammanställde jag alla mina listor i ett excelark.
Jag delade in arket i tre delar (med olika färger) för hur viktig varje punkt var och sen satt jag och njöt* i fulla drag. Aaaaah, min inre listnörd har vaknat till liv.


Säg inget till Pojkvännen bara. Han kommer att skaka på huvudet så hårt att glasögonen trillar av.


*Nu har jag iofs kommit på en massa som jag glömt skriva i listan. Bara jag inte glömmer dem...

Nooooooooooooo!

Igår såg jag säsongsavslutningen av Heroes. Idag Veronica Mars. Imorgon Lost.
Jag saknar er redan mina vänner.
*snyft*

Saker som är fel med mig (del 1?)

Armsvett

Jo, alltså, jag svettas under armarna som vilken människa som helst (och fötterna, händerna och alla andra ställen som gör att en grå tröja på sommaren är omöjlig att bära). Men jag svettas inte på överarmarna. Och det ska man tydligen göra. Annars tränar man inte riktigt så hårt som man borde.

En gång (efter ett särskilt hårt spinningpass) så stod min favvoinstruktör i dörren och sa hejdå till folk. När jag gick förbi klappade hon mig på överarmen och tittade sedan förskräckt på mig:
- Men du är ju inte ens svettig. Tog du inte i alls?

Grejen är den att det fullkomligt rann svett om mig just då. Men inte på överarmen. Se där. Jag är ett freak. En naturens anomali. Ketchupen som inte borde sprutats på gröten. Skjut mig. Skjut mig nu.

Sköna dagar!

Om 36 dagar sitter jag på ett plan till USA och ska ha fem veckors semester. Yey!

Ibland måste man tänka positivt. Jag har t.ex. glömt både matlåda och mobil hemma idag. Och så regnar det. Då kan det vara skönt att tänka på roliga saker som komma skall...

Vardagsrummet, 11:40

Pojkvännen:
- Yiiiiiiiiihoooooooooooooooo!
Jag:
*Kloppeti-kloppeti* (Kommer utspringande ur badrummet för att kolla om han fått en hjärtattack.)
- Vaaaaa?

Anledning? Starcraft 2 ska släppas.
Tänk att en sån sak kan göra en Pojkvän så glad. Han fullkomligt studsade in i duschen efter det.
Kanske vågar jag nu påpeka att vi måste städa i lägenheten? Det gäller ju att passa på...

Posten vs. CityMail

Om Posten och CityMail bröt arm så skulle Posten vinna alla gånger. Samma sak gäller häcklöpning, springa-fort-i-trappor-tävlingar, cykling och kast med liten boll.
Postens mamma bakar godare bullar är CityMails mamma också.

Ibland känns det skönt att ha valt sida.
Vem vet, när revolutionen kommer så är det kanske ni velare som ryker först.
Viva la Posten.

Spinningfeber

Idag har jag - trots ledighet - varit iväg och tränat på förmiddagen. Jag har tränat spinning. Och inte vilken spinning som helst utan en timme schlagerspinning. Yey! Om det är något som schlager är bra till så är det spinning. Instruktören hade den goda smaken att ha med Måns i passet. Då tog jag i så det knakade. Måns är bra på det sättet, han får mig liksom att anstränga mig lite extra. Men säg inte det till Pojkvännen. Han skulle bara tycka att jag är pucko (vilket jag säkert är på nåt plan).
Nu ska jag kolla på nästa-sista avsnittet av Lost. Herrå.

Men jag fyller ju inte ens år...

Titta vad Mamman kom över med idag. Bara sådär!
Om inte det är kärlek så vet jag inte vad det är.
Min mamma är min idol.


Update: Förlåt Lillasyster! Blommorna var visst från dig med. Puss puss puss!

Serie att älska

Tågmuppen tipsade om denna sajt full med Cyanide and Happyness-serier. Kärlek.

Tid att förundras...

Idag är det en sån där trist dag igen när inget händer.
Men så nyss såg jag ljuset i tunneln!

En gammal kompis från förr outade att han varit på Idol-audition i helgen.
- Se där, tänkte jag. Han som verkade så normal. Näherre. Såvardetinte nä.

Så nu sitter jag här förundrad. Vilket slår tristessen med hästlängder. Ville bara berätta det.

PORRCHOCK!

Näe. Jag vet inte. Jag bara kände för att skriva det.

Dags att 40-årskrisa?

Dagar när jag inte har ett skvatt att göra på jobbet så brukar jag roa mig med att surfa runt fröken Internet och smygläsa bloggar, göra hjärndöda tester och bara mentalt förfalla.

Idag är det en sån dag.


Därför har jag låtit mig inspireras av Sara och gjorde nyss ett Vuxenpoängstest. Enligt det är min uppskattade ålder 36.

MEN DE KÄNNER JU INTE MIG! JAG KANSKE LJÖG, HALLÅ, NÄR JAG SVARADE PÅ FRÅGORNA! OCH DESSUTOM SÅ ÄR DE SOM GJORDE SIDAN ETT GÄNG ONDA MÄNNISKOR SOM SÄKERT RÖSTADE PÅ SERBIEN I MELODIFESTIVALEN. SPÖ SKA DE HA. ALLIHOP.

Sär-festivalen

Så var det över för i år. Jag känner mig inte tom. Inte besviken. Inte sviken av våra stolta, svenska tävlande. För de skulle ju inte vinna ändå? Eller? Jag gillade ändå aldrig låten på riktigt.*
Det spelar ingen roll hur mycket glitter och paljetter vi gaffar fast på Ola Salos kropp; vi kommer inte närmare segern för det. Någonsin. (Bitter? Jag? Vaddå?)

Istället vann Säääääärien med en ballad. Inget glitter, ingen glamour. Det enda tilltalande med stycket var körsångerskorna som såg ut som de klivit rakt ur serien L-Word. Men det är väl knappast något man vinner en melodifestival med? Men ändå. Respect till Serbien som vann. Hade jag brytt mig mer hade jag applåderat.



*Ack om vi bara skickat Måns. Cara mia.

TV-race

Jag är jättedålig på att följa TV-serier.

Sjukt dålig.

Min stora räddning är att köpa / tillskansa mig hela säsonger av olika serier (kom ihåg kids; att ladda ner är olagligt) och sedan sträcktitta på dem.

Dessvärre är det nedräkning inför säsongsavslut för mina tre favvo-serier (Heroes, Veronica Mars, Lost). Hjälp. Vad ska jag nu göra de kvällar jag faktiskt är hemma? Tips mottages tacksamt!

Total förvirring

Skorpsmulisen*: jag impulsköpte en dörr igår
Lilla Duktig: vilket märke?
Skorpsmulisen: nykroppa
Lilla Duktig: låter som en skorpsort
Skorpsmulisen: schupp. den är gjord av skorpor. trixet är att tjuven måste äta sig igenom. och då måste han först springa och köpa ost och marmelad. och om det kommer skummisar till äffären å köper ost å marmelad så larmar de pulisen. som följer efter skummisen.
Lilla Duktig: kärlek


*AKA Tågmuppen

Schlagerschabrak

Jag såg nästan hela semifinalen av schlagerfestivalen igår. Behållningen var... Kristian Luuk. Så ska det väl inte vara? Är det inte bidragen som ska vara intressanta? Hjälp! Tänk om jag har förlorat min lilla bög-gen som uppskattar fartfyllda och glittriga shower? Kom tillbaka lilla gen! Allt är förlåtet! Jag ska sluta använda urtvättade bomullsunderkläder! Jag lovar! Fläkt och flärd ska bli mina nya ledord. Promise!

En sak jag störde mig på var formationsdanserna. Jag fullkomligt ÄLSKAR formationsdans och skulle mer än gärna utöva sådan vid fler tillfällen (...fler tillfällen är när? dansklasserna på gymmet kanske?). Men jag drabbas av svåra svallningar när folk envisas med att miss-matcha dansen till musiken. Typ:
We ´ve been through heartbreak and pain *kvinnlig dansös kör en vouge på kanten*
It will never be us again *oj, där fladdrade en MC-Hammerkopia förbi i bakgrunden*
I love you baybeeeeee *hm, Svansjön?*

Eller när de envisas med techno-trance moves till en ballad. Det funkar ju inte. Jag blir bara förvirrad.
Hoppas finalen på lördag håller högre kvalité!

Hepp.

...och vad tänkte Sloveniens sångerska när hon tejpade fast sin egen ficklampa i handflatan och envisades med att lysa sig själv i ansiktet? Amatör.

Klippeti-klopp

Det är dags att fönya, föryngra och för vissa - fördärva frisyren igen!
Alla på jobbet* tycks springa iväg till frissan:

Chefen: -Då gå jag till salongen och fixar till mitt hår.
Jag: - Lycka till!

Säger man lycka till? Till någon som ska gå till frisören? Typ; den här gången kanske han inte klipper dig i örat / färgar håret grönt / rakar mohikan. Så... lycka till! Nä, nu blev jag förvirrad.


*Utom jag. Jag gav frisören som ville ta fyrahundra för en ynka toppning fingret och bjöd in mig själv hos Bargain Bitch istället. Sen fick jag sitta i solen på hennes balkong, med en kaffe i handen, och bli klippt. Kärlek.

Korall or not korall?

Alltså. Ok. Såhär. Färgen korall. Vad är dealen med den?
Har korall någonsin varit snyggt? På riktigt alltså?
Skit i vad H&M och Gina Tricot använder som basfärgpaletter nu på vårkanten och fråga dig själv; när skulle jag se bra ut i korall?

Korall är bara en försköning av orange. Och orange mina vänner - ja, ni vet ju vad Ebba tycker om den färgen - passar ingen i. Inte ens jag som är en naturlig "vår" och sådeles passar i sådana färger. Nope. Korall är också något av en kvarleva från 80-talet. Tänk Elisabeth Shues rouge i Karate Kid-filmerna. Inget vi vill smeta på oss idag va? VA VA VA? *djupt andetag*

Det kanske är för att jag inte bloggat på länge. Men:
Våga vägra korall.

Tvångstankar del 3

När jag var yngre var jag helt körd på vissa mönster. Jag fick magont och yrsel om saker och ting inte hade det mönster som jag "godkänt". Reglerna var enkla: påslakan ska vara rutiga och strumpor randiga. Färgen spelar ingen roll. Bara mönstret. Så!

Lite av det där hänger kvar fortfarande. Även om jag övergått till svarta eller vita strumpor så ligger den en och annan randig kvarleva i strumplådan. Och lakanen ska vi inte tala om! Jag (vi) har typ fyra uppsättningar sängkläder. Av dem är tre rutiga (den fjärde uppsättningen är förövrigt prickig).

Så; till skillnad från de andra tvångstankarna så är den här bearbetad. Och därmed kanske inte lika kul?

SPOILME

En sak som jag är kluven inför är personliga registreringskyltar.
De är oftast roliga, men mest pinsamma och på något sätt så lockar de ofta till skratt...

På väg hem från jobbet igår så gled det förbi en cab av märket...röd med två fjortisar i framsätet. Alltså, de var säkert inte fjorton. Den ena borde ju ha haft körkort. Men de såg ut som fjortisar. Jaaaa, ni vet...
Hur som helst så hade bilen registreringsplåten SPOILME. Iiiiik!
Fördomar som poppade upp i min hjärna just då var 1/ pappa har köpt bil till 2/ rika flickan som bor på 3/ Östermalm och 4/ hennes handväska kostar mer än min bil. Sån är jag. Sen skrattade jag lite lätt för mig själv. Det här är inte den första skylten jag sett som fått magen att vrida sig ett halvt varv. Vad sägs t.ex. om "EMAIL" och "MAJSAN"?
Min favorit är "RÖRBIL" som satt på en...rörbil. Det är fantasi det!

Sen hittade jag till min förtjusning en sida på Vägverket där man kan kolla om det namn man tänkt sig på sin nya registreringsskylt är ledigt.
DUKTIG och GODIS är upptaget men BLÅÖGD, EXEM, MAGONT och SMUTSIG finns.
Dessutom finns det tydligen vissa namn som "inte kan användas". Typ snuskiga ord som jag var tvungen att testa... Respect.