Om burkarnas uppkomst

Hemma hos mig skämtar vi ofta om att om burkar var en valuta så vore vi jätterika. För hela vår kyl är verkligen helt full med burkar av alla dess slag, fyllda med... ja, gud vet vad! Ingen orkar riktigt inventera de där burkarna som verkar öka i mängd varje månad. Nu påstår jag inte att burkar med lingonsylt faktiskt kan föröka sig. Däremot är det väldans fiffigt att köpa en ny burk lingonsylt på ICA när det är handlingsdags eftersom man inte orkar rota i kylen efter den gamla. Låt oss kalla det en ond cirkel. En oooooond cirkel.

Men nu blåser förändringens vindar. Vi har kommit till ett vägskäl där vi tvingas börja göra oss av med burkar eller sakta låta dem ta över hela vår lägenhet. Som jag ser det finns det två sätt:

1) En in en ut. Precis som när MarathonMia fortfarande var en gift och ärbar kvinna så gällde detta för hennes skoinköp. Alltså; ingen ny pesto innan syltlöken är uppäten.

2) Veckans burk. Varje vecka tar vi fram en obskyr burk från nedersta hyllan och faktiskt använder den i matlagningen. Potentiellt roligt och spännande. Men rätt bajsnödigt och det tar rätt lång tid att bli av med rubb och stubb.

Men som sagt; det kan ju hända att burkar är valuta någonstans i världen. Och då är det ju bara för oss att flytta dit...