Tillplattad

Nu ska jag berätta en grej som hände i veckan. Jag tänkte inte så mycket på den då, men nu har det gått upp för mig att händelsen är rätt... signifikativ för min arbetsplats. Here I go:

Det är trefika. Vi sitter och mumsar på en överdimensionerad chokladask som chefen köpt oss, dricker kaffe och pratar om ingenting. Förutom jag, som sitter och mys-ler över kanten på kaffekoppen. Till saken hör att mina favvojeans pajjat på morgonen, killen brevid mig på tuben luktade så mycket svett att jag fick gömma mig i halsduken, jag hade glömt att köpa frukost och allt var så där grått och regnigt ute. MEN, jag kände mig så lycklig. Okej, jag kanske flinade som värsta psykopaten där jag satt, men ändå.

En av kollegorna frågar anklagande Vad är du så glad för? Jag tittar på dem och svarar För att jag är så lycklig! (My gawd! Jag känner att återberättandet av den här historien blir nästan lite religiöst. Förlåt.)
... Och möts av fem komplett nollställda ansikten. Vaddå? får en av dem ur sig. Det fattar inte! De fattar vekligen inte! Jag suckar. Jo när det pirrar i hela kroppen och man inte kan låta bli att le? Ingen reaktion. De tittar fortfarande oförstående på mig när jag reser mig och går tillbaka till mitt skrivbord.
Ridå.

Fan fan fan!

Man vet att man använder kreditkortet för sällan när man plötsligt står där och har glömt koden till kortjäveln.

Fan! Hur ska jag nu kunna okynnesshoppa i Tokyo?

Snoret är borta förresten

Ville bara uppdatera er på det. Inga fler lappar alltså.

Arga lappen 2

Någon rev ner den första arga lappen.

Men Civilicerad gav sig inte och satte raskt upp en ny lapp i samma anda. Dock är denna inte undertecknad (men jag tycker mig känna igen handstilen). Slick hävdar att det hårdaste (?) man kan skriva under med är Arg Skattebetalare och jag funderade länge på att skriva dit det på lappen.

Snoret är i alla fall kvar och tvingar mig varje hissfärd att stirra djupt in i väggen för att inte se det där vidriga, äckliga, hemska, magomkastande... ja, ni fattar.

Jag har funderat på att skriva en egen lapp som ska förstärka den första lappen. Kanske något i stil med Din mamma jobbar inte här. Och sen skriva under med Tvättstugetrollet, Allt är sossarnas fel eller Din pappa.

Några tips?

Arga lappen

Återfanns i vår hiss i morse ackompanjerad av en nersnorad spegel. Innovativt!

Oväntat samtal

Måndag. Dags för sista julfesten.
Magen vänder sig.
Jag tittar förvånat på magen och undrar, vad är det för fel lille vän? (lille var kanske att ta i, men situationen krävde lite dalt) och magen svarar:
- Är du medveten om att du druckit alkohol varje kväll sedan förra onsdagen?
- Oj. Men hur?
- Jo, först var det ju julfest. Sen julbak, idolfinalen (när du drack för att glömma), festen i lördags, glöggen igår...

Nu tittar levern fram över kjolkanten och nickar instämmande.
- Passa dig, läään! (min lever genomgår tydligen någon slags pubertetskris)
- Så vad ska jag göra då? säger jag till ingen speciell. Man måste ju kröka på julfesterna... Det är typ... lagen...eller nåt.
- Våga vägra julspriten! Tjoar magen, som tydligen känner sig morskare nu när den har levern på sin sida.
- Vi säger så här, svarar jag. Om jag får ett trevligt bordssällskap så ska jag gladeligen dricka cola hela kvällen. Men om jag hamnar brevid någon svårpratad trögis så går jag på starkspriten på en gång. Deal?
- DEAL, skriker de båda.

Ett julbak to rule them all

Allt julbakande startar med grädde, socker eller smör. Eller alla sakerna på en gång!

Tryffel med vanilj.

Cocosrullar med choklad (typ Bounty...)

Chokladkola

Världens minsta mintkyss (och kanske godaste)

Bananfudge

Julkrubba i marsipan by Svägerskan.

Notera gloriorna runt Jesusbarnet och hans familj. De vise männen till vänster i bild, fåret framför och tomten i förgrunden...

Lördag

Gick upp tidigt. Åt gröt, stack till gymmet och körde en timme spinning.
Hem igen, badade skumbad med mitt nya jordgubbs-tuggummi-bubbelbad och läste ut Pappersväggar.
Kom ur badet en timme och en kvart senare alldeles skrynklig (och doftandes Hubba-Bubba) och satte mig och pysslade lite.
Kossan pryder nu kylen och god jul-skylten är uppsatt på utsidan av ytterdörren (vi vet inte riktigt hur länge den får sitta kvar och ser det som ett sätt att lära känna området lite bättre...).
Slutligen åkte vi iväg på 30-årskalas vilket var riktigt, riktigt trevligt men vi var ändå hemma så pass tidigt att vi idag är pigga och upplagda för ett julbak-to-rule-them-all. Återkommer med bilder...

In search of the perfect playlist

Ledsen att jag bommat bloggandet idag, men jag har fått ett eget sproilans Spotify-konto som upptar all min lediga tid.

Hung up on marsvin

Mitt favvohusdjur alla kategorier är marsvin. De är små, söta, keliga, söta, hanterbara, söta och låter roligt. Sa jag att de var söta förresten?

När jag var liten så hade jag ett marsvin. Pelle hette han (det visade sig senare att Pelle var en tjej och blev således Pella, men det hör verkligen inte hit) och vi var dödspolare. Mannen hade också marsvin (plural) när han var liten. Nu däremot så har han utvecklat en mystisk allergi mot just marsvin (och hundar, katter och annat med päls iofs) som han stoltserar med varje gång jag börjar prata om att jag vill ha ett marsvin!

Så okej. Det blir inget ulle-gulle-snutte-null-marsvin i år heller - MEN (och nu kommer poängen ni väntat på) Mannen har ett skägg som inte är helt olikt ett stävhårigt marsvin när man sätter båda händerna i det.

Min öppna och ärliga fråga är nu:
Hur många där ute tror att jag undermedvetet valt min man p.g.a. hans marsvinslika skägg? Har jag kanske gjort det för att jag innerst inne känner en aversion mot att städa marsvinsbur och tänkte att, hey! det här är ju så mycket smartare! ?

Eller, tror ni att det bara är ett knäppt och oväntat sammantäffande? Jag blir inte klok på det här. Eller mig själv för den delen. Hjälp. Ge mig semester. Nu.

Hurra för Tågmuppen!

Fick just ett SMS från Tågmuppen:

Aight! Uppkörningen gick som en dröm. Jag är lokförare. Hurra hurraaa!

Fiender från förr

Japp, du läste rätt. Idag pratar vi fiender. Från förr. De värsta fienderna av dem alla. De som får en att få gåshud när man tänker tillbaka på högstadiet, för alla bekanta från förr kan inte vara åååh så lyckliga vi var på den tiden och åååh så framgångsrika och smala vi är nuuuu och vi bara måååste ses och dricka teeeee.
Så funkar det inte. Någon gång kommer ens förflutna att smyga sig på en när man minst anar det. I mitt fall var det i omklädningsrummet på SATS i lördags.

Jag var och boxades med Mamman (skrev hon lite i förbifarten - det här är en helt annan historia) och där står hon plötsligt - Tulay, min ärkefiende från åttan - och fyller på sin vattenflaska i omklädningsrummet.
Att vi ses (för visst ser hon mig) just i omklädningsrummet är lite lustigt, det var nämligen i omklädningsrummet utanför gympasalen som vi hade våra riktiga storbråk. Det var där vi kastade oförskämdheter och dödande blickar mot varandra. Det var där vi... nä, för nu kommer det löjliga; vad var det vi bråkade om? Jag bara kan inte minnas. Reptilhjärnan sätter in och det enda jag kan tänka är - vässsssss. Kom inte för nära för då stoppar jag (min exklusiva) duschkräm (från Victorias Secret) i en stumpa och börjar veva. Eller nåt.

Sekunden efter försvinner de onda tankarna och jag bara vänder och går. Lika bra att inte promenera ner den vägen. Inte idag i alla fall. Det som hände då är (tydligen) glömt. Och så får det förbli.

2:a advent

Blondiner har roligare

Jag fick just visa leg på Systemet.

Bridezilla to be?

Okej, Bästis har inte uppvisat några bridezilla*-tendenser än men jag tänkte ändå att det kanske var en god idé att ge henne lite perspektiv på saker och ting... Så jag köpte första säsongen av Bridezillas och bjöd över henne på fredagkvällen för lite mat, vin och fniss.

För er som inte sett Bridezillas så är det en amerikansk (vad annars?) tv-serie som följer blivande brudar i olika stadier av planering och nervösa sammanbrott. Hur man kan lägga så mycket pengar och energi på något som är över på en dag går mig helt förbi. Men vissa brudar drömmer tydligen om sin stora dag sedan de är små och nöjer sig inte med något halvdant. De hyr dyra wedding planners i byxdress (ingen ser ut som JLo i verkligheten) och skriker åt folk åt höger och vänster så fort tillfälle ges: Perferkt underhållning på en fredagkväll alltså.

*bridezilla=blandning mellan en blivande brud och Godzilla, läskig alltså

Blond

Sådärja. Igår åkte ultrablondfärgningsföpackningen fram. Resultatet? Inte så bra. Igen godammit!

När jag ser tillbaka på den här tiden i mitt liv så kommer jag omnämna den som "tiden då mitt hår var så besvärligt". För nu är mitt hår visserligen så ljust att jag bländade folk på väg till tunnelbanan imorse. Men det är också gult. Guuuuuult!

Så ni som känner mig, när vi ses - låtsas som ingenting. Eller, lova i alla fall att inte säga men det ser ju inte såååå farligt ut. För då bryter jag ihop. Jag är så här nära *trycker ihop tummen och pekfingret* att springa till toaletten och gråta hysteriskt. Besvärligt hår alltså. Det här kommer att bli min död.

När tankarna får löpa fritt

Imorse var jag tvungen att slå in tusen doftljus (kundpresenter). Doftljus lukar helvete, speciellt när de kommer i bulk från IKEA och snart fick jag en lätt huvudvärk och ett sug efter... Blondinbella... Hon hade som vanligt inte så mycket att säga, men hon tipsade om sin favoritbok Den vidunderliga kärlekens historia, vilket osökt fick mig att tänka på... min bokönskelista. Jag har inte läst Den vidunderliga... men skrev genast upp den i mitt excel-ark för böcker jag vill läsa just nu (56 böcker and counting). Vilket fick mig att tänka på att jag måste välja mina böcker med omsorg:
Säg att jag snittar på 50 böcker om året i typ 30 år till. Det blir 1500 böcker kvar att läsa under min livstid. Då har jag ju inte råd att läsa vad skit som helst. Så hjälp mig nu!
Bring on the boktips people!

Fyra tecken på att det är jul hemma hos mig

1. Alla julsakerna ligger i en hög i hallen i väntan på att åka upp. Brukar ske någon gång runt lucia. Å andra sidan sitter de uppe till februari...
2. Skärmen blir pimpad med IKEA-slinga som går på batterier. Den här bilden är egentligen från jobbet, men det är ju där jag spenderar mest vaken-tid. Hugaligen!
3. Fräck ljusslinga i köksfönstret. Att den suttit där sen oktober behöver ingen veta.
4. Hooterskalendern i badrummet visar stolt upp sina decembermodeller.

Det är segt att uppdatera idag...

...är ni redo för ett fotoreportage?

Vad sägs om en ingående genomgång av mina analt organiserade garderober? Eller hur man julpyntar hemma hos oss? Eller ska jag kanske springa på ICA och fota människor i mjugg?

Morgonmys

Går upp extra tidigt, duschar, slänger på kaffebryggaren och väcker den sovande maken.
Mysmorgon framför första avsnittet av julkalendern - Skägget i brevlådan - som verkar ha potential att funka som morgonunderhållning hela vägen till jul. OCH få mig att gå upp i tid och inte snooza 45 minuter som jag brukar...