söndag 31 januari 2010

Summan av lasterna är...

Just nu är det få saker som gör mig så glad som att öppna mejlboxen och se orden "Tradera - vinnande bud på auktion". Jag går i spinn! Det susar i öronen! Jag vill stå i fören på ett stort skepp och skrika "I'm the king of the world"!
Larvigt men sant. Men jag har blivit fast i Traderaträsket och låt mig berätta för dig; det är djupt, geggigt och oändligt tidskrävande. Och fast jag bara vunnit fem auktioner för en summa av 250 spänn (plus frakt) så har jag säkert budat på hundra saker. Bara för att det är så... beroendeframkallande.
Jag budar såklart på barnkläder. Till Rufus. I alla färger, former och storlekar. Och märken.

De säger ju att summan av lasterna är konstant.
Förr var jag en fullfjädrad nöjesrökare som gillade goda drinkar.
Nu är jag rökfri, dricker ett halvt glas vin då och då samt äter måttligt med godis (det sistnämnda måste ses i relation till hur lättillgängligt godis är just nu - jag går förbi godishyllan dagligen på ICA men avstår, har fikadejter med mammorna dagligen men tar bara en slät kopp kaffe). Dock hänger jag alltså på Tradera istället.

Summan av lasterna är alltså... Tradera?

fredag 29 januari 2010

Till minne av magen

Satt just och läste min kusins blogg.
Förut tjuvläste jag den, men nu när hon är på smällen så är jag tvungen att ge mig till känna och kommentera. För det är ju så mycket jag vill berätta för henne! Om hur underbart det är. Och fantastiskt. Och kul. Hur det förändrar ens liv. Och om hur mycket hon kommer att kissa.

Men, det är lätt att försköna graviditeten. Och även om jag själv mådde oförskämt bra i nio månader så finns det ett par saker som var jävligt jobbiga:

1) Kissandet. Det började med en extra gång varje natt och urartade till tre-fyra. Dessutom var jag tvungen att planera mina resor till och från jobbet så att de inte tog för lång tid:
- Okej, jag hinner med 15 minuter på H&M innan tunnelbanan som går 17.35. Då är jag hemma en timme efter senaste toabesöket och borde inte kissa på mig på vägen.
Nåde mig om det var stopp i tunnelbanan.
Det positiva med detta är att jag vet var Stockholms alla offentliga toaletter finns. Och hur mycket de kostar. Min plånbok var ständigt tung av fem- och tiokronor för just detta ändamål.

2) Ont i ryggen. I mitt fall hade jag bara ont ett par veckor på slutet. Men gawd! en sån förlamande värk! Jag kunde inte sitta, ligga eller stå. Enda sättet att göra det bra var att promenera (men inte för långt bort utifall jag skulle bli kissnödig) eller ligga på soffan med en massa kuddar bakom ryggen och äta praliner. Punkt.

3) Magen. Larvigt men sant. Som evig magsoverska så var den växande bulan ett stort problem. Jag sov extremt dåligt. Att ligga på stranden och läsa var också jobbigt (i-landsproblem?) eftersom jag fick kramp i händerna av att hålla upp boken. Och ligga på sidan på stranden i bikini? Nej. Vissa saker gör man bara inte.
På slutet var jag så trött på att inte kunna ligga på magen att jag tog till vad som helst. MarathonMia gav mig en badring som jag kunde placera magen i om jag ville ligga på rygg, men jag hittade på ett ännu smartare sätt...
Hur som helst. Nio månader går väldigt fort. Sen glömmer man bort det jobbiga och får gosa bebis hela dagarna. Sweet!

torsdag 28 januari 2010

Det här med snön

Det här med att snön kom tillbaka sätter käppar i hjulen för mina dagliga långpromenader. Alltså bokstavligen. Eller... inte käppar. Men det är jävligt tungt att dra en vagn runt i snödrivor och modd i en och en halvtimme.

Självklart försöker jag vara sådär (äckel)positiv och tänker att; Hey! All träning är gratis träning! Och faktum är att om det fortsätter så här så kommer jag att ha Madonna-armar innan påsk. Tyvärr kommer jag inte att kunna visa upp dem för någon eftersom jag skrämt bort alla med det moln av svettlukt som konstant omger mig.

Men ändå. Madonna-armar.
Inte dåligt av framtida mig.

tisdag 26 januari 2010

GULINS

Är det någon som minns klädkedjan Gulins?

Såg just på Tradera att Gulins kläder numera säljs under kategorin vintage.
Neonrosa. Axelvaddar. Viscose.
Men vintage?

Jag kommer inte ens på något fyndigt att skriva. Jag tänker bara sitta här och tänka ömma tankar om min neongula minicall från Motorola.
R.I.P. din lille rackare.

Man vet att man är sjuk när man handlar alla sina varor i gång 8 på ICA.

Vinterkräksjukan har slagit till hemma hos oss.
Fruktsoppa, nyponsoppa, blåbärssoppa och kräm:
Mat för det fina folket som inte vill kasta upp mer!

lördag 23 januari 2010

Pyssel

Titta vad jag har sytt! En egendesignad vagnmobil i starka färger som Rufus kan ligga och titta på när vi är ute och går!

tisdag 19 januari 2010

Ibland är det knepigt. Alltså det här med barn.

Det känns som att det var tur att jag hade den här manualen att läsa innan Rufus kom...
Se alla bilder här. Hysteriskt roligt.

söndag 17 januari 2010

Veckan som gick

Så glömde jag bort bloggen igen ett par dagar. Men vilka dagar sen!

På födelsedagen (tackar för alla gratulationer) så var jag och RufusSATS Babygympa. Medan jag stod och svettades på stepbrädan låg Rufus framför på en filt och himlade med ögonen. Och när det var dags för styrkedelen fick han agera både hantel och tyngd. Rufus var skeptisk till gympan, speciellt stretchen som han tyckte att vi skulle hoppa över helt till förmån för lunch... Men Rufus mamma var lyrisk! Svett! Dunka-dunka (om än låg)! Aerobicsskor! Och slutligen träningsvärken! Aaaaaah!

På torsdagen gjorde sig Rufus och jag en varsin ny bekant, på fredagen promenerade vi i fyra timmar - två på förmiddagen med mammagruppen och två ensamma på kvällen genom Stockholm.

Lördagen bjöd på premiär för babysim, något som lillkillen var tveksam mot. Till hans försvar var badet dåligt tajmad med mat och sömn. Dålig planering från hans föräldrar... Efter badet promenerade vi vid Hellasgården och drack varm choklad med grädde.
Jag kanske inte behöver skriva att Rufus däckade och sov hela natten av alla aktiviteter? Dessutom har han sovit nästan hela dagen idag också, vilket inte har varit helt fel. Jag fick två hela ensamtimmar på dagen som jag använde till dusch, scrub, ansiktsmask och pyssel med lite sygrejer.

En härlig vecka alltså. Frågan är om jag inte ska försöka ta en lugn dag nästa vecka. Om inte annat för Rufus skull.

onsdag 13 januari 2010

33

Idag fyller jag år.
Händelsevis så är det en av två saker som jag alltid ser fram emot efter julhelgen. Den andra saken är semlorna. Mmmmm. Semla. Äta. Mmmmm.

Jag fyller 33 stolta år.
Händelsevis så är också 33 beteckningen för arsenik i periodiska systemet, den ålder då hobbitar anses vuxna samt ett ölmärke från Nigeria.
Jag är rätt nöjd.

tisdag 12 januari 2010

Böcker, böcker, böcker

Nu har jag börjat på ett nytt bokår.
Förra året läste jag sammanlagt 52 böcker. Det är en ökning med 2 böcker från 2008. Vilket kanske var väntat. Eller. Sen den 21 oktober har jag läst tre böcker (!). Så egentligen borde siffran för i år varit mycket högre.
Men så kom Rufus!
Först så var jag alldeles för uppe i bebisen för att kunna koncentrera mig på längre texter (det var t.o.m. svårt att läsa en hel Rocky-strip i DN). Sen kunde jag inte enhandsamma, så då fick det bli TVn som avkoppling istället. Sen var jag för trött på kvällarna och orkade inte läsa.
Men nu! Nu är jag redan inne på årets tredje bok. Hurra!

Så. Här är årets lista. Med efter de som varit extra läsvärda.

Kvalitetskontroll

Hur bra jag än har det så kan jag inte hjälpa att tänka på att det faktiskt kunde bli liiiiite bättre om en av TV-kanalerna bara ville reprisera den underbara serien Love Boat.
Typ vid tolv, halv ett på dagen. Efter förmiddagspromenaden. Lagom till lunchen.

Skicka vidare till TV.
Tack.

måndag 11 januari 2010

Aaaaaah sweet vardag!

Så. Skönt. Nu är helgerna över. Nu går vi tillbaka till vardagen igen. Med rutiner. Ställda väckarklockor. Snabbduschar med öppen badrumsdörr. Mammagruppspromenader. Ghost Whisperer 15:05 på TV4. Enhandsätande.

Föräldraledighet stavas U-N-D-E-R-B-A-R-T. Speciellt när man hänger med den här killen.

Kiwisar?

En kvinna med kraftig brytning ringde just från Amnesty och bad mig att höja min månadspeng till dem. Självklart, sa jag. Men kvinnan ville ändå berätta om vad de jobbade med just nu.
- Kiwisarna, sa hon. De dör i barnsäng.
- Va, sa jag. Hur menar du?
- De har så dålig läkarvård. Så många kiwisar dör.
- Jaha. Okej. Tack då, sa jag lite konfunderad. Amnesty har alltså bytt inriktning och jobbar med frukt... Men okej. Jag diskriminerar inte.

Det var inte förrän jag lagt ifrån mig luren som jag fattar att hon menar kvinnorna.

lördag 9 januari 2010

Pimp my skötbord

Jojo, det pysslas i hemmet underjulledigheten vill jag lova...
Skötbordet innan...
...och efter.
Jag och lillasyrran hjälptes åt att sy en skötbordskompis i Tummen-tyg, med anpassade fack för blöjor, krämer, våtservetter och allt annat man kan behöva. Rufus gillar det!

torsdag 7 januari 2010

Indianen

Idag skulle jag gå och träna tänkte jag. Men... (och nu verkar det som att jag kommer med lama ursäkter) alla pass var fulla... så jag trotsade vädret och tog med barnvagnen ut på en timslång promenix. Nu visade det sig att promenaden inte var helt bortkastad; dels fick jag chansen att lyssna på de första kapitlen i Den förlorade symbolen (Dan Browns nya, som vi har som nästa bok i bokklubben, som jag inte kommer hinna med att läsa) och dels fick jag chansen att hälsa på min ena granne, som tydligen dagen till ära var en indian.

Jag vet inte om jag berättat om mina grannar förut? Men i korta drag så är det såhär:
På alla sju våningar i vårt hus bor det fullkomligt normala människor. Människor som hälsar i hissen. Som inte röker i trappen. Som inte luktar konstigt. Utom på plan fem. Vår våning. Det unga paret mittemot är livrädda för mänsklig kontakt och kastar igen dörren så fort vi äntrar våningsplanet. Paret på andra sidan trapporna bråkar jämt. Gärna med ytterdörren öppen. De hälsar inte på sina grannar. Kanske av princip. Kanske för att de tappat rösten av att skrika på varandra. Och slutligen det dysfunktionella paret tvärsöver. Hon - 20-nånting, blek, sinnesförvirrad*. Han - 50 plus, överallt-rökare, Mc-ägare och idag tydligen indian.

Det här öppnar för helt fantastiska möjligheter! Imorgon när jag öppnar dörren kan min granne vara en cowboy, eller tomten, eller kanske en egyptisk slav. Tänk bara! Jag längtar redan!

*Hon har blivit hämtad med ambulans efter det att polisen bröt upp deras dörr. Till exempel.

onsdag 6 januari 2010

Varje dag är en lördag...

Jag packade träningsväskan imorse och kollade sen SATS hemsida efter ett lämpligt pass. Jag längtar nämligen efter att få komma igång med träningen igen... Det har ju trots allt gått 11 veckor nu sedan Rufus föddes och promenera kan jag ju göra när som helst. Nu vill jag ha pumpande musik, svett och någon som skriker på mig att taaaaa iiiiiiiiii!

Insåg att det idag är en röd dag.
Insåg att jag verkligen inte har någon koll alls.
Insåg att varje dag är som en lördag när man är föräldraledig. Och Rufus är lördagsgodiset.

tisdag 5 januari 2010

Hej och hå. Ut i kylan.

I samma anda som igår tog vi idag en riktig långpromenad.
Det var bara tre saker som var annorlunda:
  1. Idag var det -15 grader kallt och inte -5.
  2. Idag tog vi med Svägerskan.
  3. Idag tog vi också med varm choklad och prickigkorvmackor.
Varm choklad och macka.
Rejält omstoppad bebis.

Efter nästan två timmar gav vi upp och gick hem till Svägerskan och åt överbliven smörgåstårta och tittade på gamla Macken-klipp på YouTube innan vi gick hem. Termometern visade då på -18.

All in all en mycket trevlig dag.
Men är det så här kallt imorgon så stannar jag nog inne. Och tvättar håret eller nåt.

måndag 4 januari 2010

Bebis ♥ torktumlare = sant!


Noterat:
Om man lägger Rufus på torktumlaren (där hans skötbord är strategiskt placerat) när den är igång så blir han världens goaste bebis. Han blir glad, lugn och pratig och ligger fint stilla när det ska bytas blöja.
Jag tror på de sövande vibrationerna. Dessutom så alstrar torktumlaren värme, så badrummet blir alldeles varmt vilket kanske hjälper.

Hett tips för framtida barnvakter?

Och nu då?

Vi kom in från en 2,5 timmars långpromenad i snö och kyla för en stund sedan och sitter nu uppkrupna i soffan och myser med en kopp kaffe. Det är mörkt ute och julen är officiellt över.

Och nu då?

Det jag ogillar mest med just denna tid på året är att jag snart måste plocka bort den fina belysningen som hör julen till. De fina stjärnorna och stakarna som kastar mjuka skuggor i fönstren och som höjer mysstämningen med en sisådär 150%.
Julgranen kan jag leva utan. Också musiken och godiset. Men belysningen - den skulle jag behålla året runt om jag bara kunde. Och visst kan jag ju (jag är vuxen och vad grannarna säger bryr jag mig inte om) men då skulle jag ju inte uppskatta det lika mycket när mörkret sänker sig över Sverige nästa år.

Jag tänkte bara dela mig mig av det. Hejdå.

Skogskyrkogården 13:16

Idag var vi på Skogskyrkogården och satte en blomma och tände ett ljus på lilla Frejas grav. Det var fint. Och väldigt sorgligt.

Den förhatliga oron

Igår var jag och Rufus på besök hos Baby-Molly.
Mollys mamma K och jag är kollegor och hade turen att få barn med fyra veckors mellanrum (hon 2 veckor för sent, jag 2 veckor för tidigt).
Sedan Baby-Molly kom till världen har vi försökt ses någon gång i veckan för att promenera, fika och prata bebisar - sånt som man gör...
Sedan Baby-Molly kom till världen har K tagit kål på och/eller skadat sitt barn på alla upptänkliga sätt. I sitt huvud alltså. Baby-Molly mår utmärkt, men K själv verkar ha konstant ångest.

Till exempel låg mobilen för nära Mollys huvud när det ammades en gång. Mobilen hade ljudet på. Det ringde. Simsalabim! Och så var Molly döv. Eller; på Apoteket hostar en kvinna. Vips! Så har Molly svininfluensan. Eller varför inte när Baby-Molly åkte bil första gången och somnade. Då fick K för sig att Molly hade tuppat av för att bältet satt för tajt. Och detta, mina vänner, är bara några sätt som hon tror sig ha skadat sitt barn.

Så. Okej. Jag förstår att det är svårt att inte oroa sig när man är ny på det här med barn. Att hon dessutom är ensamstående plussar antagligen bara på oron. Men ååååh! Kom igen! Någonstans måste man ju sätta stopp och inse hur överdriven ens oro är? Eller?
Visst, hennes historier är grymt underhållande när hon berättar om dem i efterhand. Men det kan ju inte vara bra för henne att stå där med hjärtat i halsgropen och bara tänka "shit shit shit" bara för att jag ska få skratta.
Några tips på vad jag kan göra?

lördag 2 januari 2010

Start as you mean to go on

Här kommer mina nyårslöften:
...
...
...

Jag har inga. Jag menar, varför ändra ett vinnande koncept?

I denna anda har jag påbörjat 2010.
Allt är som vanligt. Igår låg vi på soffan efter en hård nyårsnatt. Idag har jag slappat lite mer. Duschat. Lagt en ansiktsmask. Grillat korv och klappat grisar på Bästis jobb.
Enda skillnaden är att i år är det en bebis med i bilden. Den hårda nyårsnatten var alkoholfri. Bebisen fick hänga med och grilla och duschen var något kortare än vanligt. Och vet ni? Det gör liksom det hela liiiite roligare!

Vad har ni för nyårslöften?

fredag 1 januari 2010

Årets bokskörd 2009

Här är Samtliga böcker från förra året! Jag har satt ett EFTER DE som verkligen ÄR LÄSVÄRDA:

9 1/2 månad - Annika Lantz

  • A hat full of sky - Terry Pratchett
  • Att älska som en porrstjärna - Jenna Jameson
  • Baby-sug - Sinéad Moriarty
  • Babyproof - Emily Giffin
  • Back to the bedroom - Janet Evanovich
  • Breaking dawn - Stephanie Meyer
  • Brunstkalendern - Emma Hamberg
  • Demon Ex Machina - Julie Kenner
  • Diamonds are a girl's best friend - Jenny Colgan
  • Divas Las Vegas - Belinda Jones
  • Dumpa Matthew - Jane Fallon
  • Eclipse - Stephanie Meyer
  • En hjärtformad ask - Joe Hill
  • Finger lickin' fifteen - Janet Evanovich
  • Flickan under gatan - Roslund & Hellström
  • Gravidshock - Belinda Olsson
  • Hat full of sky - Terry Pratchett
  • Historien om O - Pauline Réage
  • Hollywoodfruar - Jackie Collins
  • Hollywoodfruar 2 - Jackie Collins
  • I de lugnaste vatten - Viveca Sten
  • I en annan del av Bromma - Martina Haag
  • I Hitlers tjänst - Traudl Junge
  • Inte enklare än så - Kajsa Ingemarsson
  • Lucky - Jackie Collins
  • Lyckans hjul - Kajsa Ingermarsson
  • Mammapraktika - Leni Söderberg
  • Mannen i mina drömmar - Curtis Sittenfield
  • Midnatsbarnen - Salman Rushdie
  • Midvinterblod - Mons Kallentoft
  • Människohamn - John Ajvide Lindqvist
  • På det fjärde ska det ske - Kajsa Ingemarsson
  • På smällen - från A till Bebis - Ann Söderlund, Hannah Widell
  • Queen of Babble gets hitched - Meg Cabot
  • Sanningen om diamanter - Nicole Richie
  • Sex, lies and vampires - Katie MacAlister
  • Skuggtimmen - Johan Theorin
  • Stark, glad, gravid - Maria Wigbrant, Jonas Lissjanis
  • The accidental demonslayer - Angie Fox
  • The beach house - Jane Green
  • The Graveyard Book - Neil Gaiman
  • The rocky road to romance - Janet Evanovich
  • This Charming Man - Marian Keyes
  • Tokyo (pocketguide)
  • Undead and unwelcome - MaryJanice Davidson
  • Uppdrag mamma - Anna Björkman & Linda Skugge
  • Veronica bestämmer sig för att dö - Paulo Coelho
  • Våld - Joyce Carol Oates
  • Wedding Babylon - Imogen Edwards Jones
  • Wintersmith - Terry Pratchett
  • Åse - Denise Rudberg

Bloggen är död!

I alla fall om man ska tro Fredrik Virtanens årskrönika i Aftonbladet. Jag tror han skrev att det är lika hett att blogga som att rensa fisk... Men å andra sidan så läser jag inte Fredrik Virtanens krönika egentligen. Vem gör det förresten? Exakt vad är hans existensberättigande i etern?

Äsch. Hur som.
Jag gör precis tvärtom.
Jag ger bloggen en nystart.
Äter, lever och sover man bebis så är det svårt att inte skriva om det. Nu blir det bebisbloggande. Inget mer hålla tillbaka.
Capisce?

Gott nytt år förresten!