Radiotorka

Jag kan inte jobba utan musik.
I egenskap av att ha Kontorets största högtalare (ett faktum som jag gärna tar upp både en och två gånger) så väljer jag också musiken. Nästan allsmäktigt, ty det är sällan jag får klagomål från mina kollegor. Detta kanske inte betyder att jag har extremt bra smak (även om kollegan A senast igår utnämde mig till hans idol och förebild när det gällde musikval...jajamensan!) utan att de kanske är lite rädda för the wrath of the pregnant woman - eller nåt...

Men nu är det fanimej radiotorka i Sverige. Efter det att alla ordinarie P3-program tagit sommarlov så sitter jag här med ett gäng skitprogram (Brunchrapporten med Henrik Torehammar och Morgonpasset Sommar med Claudia Galli) och tänker; tar de in vad skit som helst som programledare? Sedan svarar jag mig själv; ja, det gör de uppenbarligen.

Låt mig kräkas på sommarens P3-programledare innan jag, i brist på annat, byter till P4 där Ulf Elwing, Lotta Bromé och Stockholmsnyheterna gör mig marginellt gladare MEN ryser när de envisas med att spela Per Gessle i parti och minut.

Så nu är jag istället tvungen att lyssna på gamla, trötta spellistor på Spotify och vrida mina händer i ångst till dess att Sommarpratarna sätter igång i P1 den 20/6.
Misär!

Har du en spellista från Spotify till mig? Skicka genast innan jag går av!

Cred

http://www.argalappen.se/hisslappar/504/en-artbeskrivning-med-knorr-pa/

Gullorundosaurius

Min syster kallar mig Gullorundosaurius. För det är vad jag är just nu. Gullig och rund-ish.

Själv är jag mest lycklig av att komma i mina gamla vanliga jeans. Trots att det närmar sig halvtid.

Ja, med lite hjälp av en gummisnodd då.

Bröllopshelg

Den här helgen har vi varit på bröllop.
Hela helgen.
Från fredag eftermiddag har vi lagat mat, dukat och hjälpt till i största allmänhet med våra goda vänners bröllop på Rockelsta Slott. Och jäklar vilket underbart bröllop det blev!
Mina allra hjärtligaste gratulationer till brudparet och all lycka och välgång!

Vi blev inkvarterade i Napoleon-rummet.
En slump?
(Våra vänner visste inte om vårt arbetsnamn innan.)

Ofokuserad

Sitter och tittar på slutpajkast...ehum... förlåt, slutdebatten inför söndagens EU-val. Allt jag kan tänka på är varför programledaren inte valde att ha kjol till den där fina blusen istället för oformliga svarta byxor. Stackarn.

Sen funderade jag och mannen en stund på vad vårt parti skulle strida för - om vi bestämde oss för att ge oss in i politiken. Vi enades snabbt om två saker: 1) Att Thomas Bolme måste läsa in alla ljudböcker i världen och att 2) när man fyller år så får man kvittera ut en gratis smörgåstårta. Sen ltillkom 3) rabatterat pris på gröna anjou-päron på ICA och 4) försäljning av pepparkaksdeg året runt. Men det var Rut-Napoleons tillägg.

Sen blonderade jag håret.

Det är inte det att jag inte är intresserad av EU-debatten. Jag tänker självklart rösta.
Det är bara det att det finns så mycket annat att tänka på just nu.
Man kan säga att läget är rätt ofokuserat för tillfället.

Jag gillar inte dig

Jag gillar människor.
Människor gillar mig.
Fullgubbar stannar ofta och gärna till och småpratar ogenerat med mig på tunnelbaneperrongen. Och ensamma tanter. Och annat löst folk. Jag har ett sånt utseende. Jag kanske ser ut som en person som är lätt att gilla. Och det hoppas jag verkligen att jag är. För jag gillar ju er tillbaka.

Nästan alla i alla fall. Men ibland så stöter man på någon som bara inte går att tycka om. Och man vet inte varför.Förutom de uppenbara icke-gilla parametrarna (rasist, homofob, icke dricksande på krogen) så är det mest en känsla som smyger över en. Något som inte går att sätta fingret på (men som - om/när det väl kommer upp till ytan - resulterar i ett "såklart!") och som kan ligga och gnaga till dödagar.

Som t.ex. en "släkting" till mig som jag alltid haft den där känslan med. Det visade sig att hon tappade mig med huvudet före i trappuppgången när jag var två och hon var barnvakt. Och detta avslöjar hon tjugofem år senare (efter ett par glas vin) och skrattar gott åt det. Och jag, jag fick äntligen rätsida på varför jag aldrig riktigt gillat henne.

Nu undviker jag henne. För jag gillar inte henne. Och nu jag vet varför.
Och jag slår vad om att fullgubbar, ensamma tanter och annat löst folk inte pratar med henne på perrongen. För vet ni? Hon har inte ett sånt utseende. Hon är bara inte en sån man gillar.

Kodnamn Rut-Napoleon

Vet ni om det blir en tjej eller kille? Tänker ni ta reda på det? Vad har ni för arbetsnamn på magen?
Det är många som ställer en massa frågor just nu.

Om vi säger så här. Den heter Rut-Napoleon. Det är allt vi vet. Och idag sa Rut-Napoleon hej för första gången.
Det firade jag genom att impulsköpa en barnvagn som en kompis kompis ville bli av med. Imorgon ska jag hämta den. Dock är det inte säkert att den går in i bakluckan på vår lilla vicks-blå Peugeot. Men billig var den!

Hurra! Det är så härligt med hormoner! Man kan göra precis vad som helst!
Hepp.

Veckoplanering

Så här tom har nog aldrig en vecka varit för mig.
Det enda inplanerade är en halvdag på fredag och ett bröllop på lördag.
I love it!

I väntan på MarathonMia

Precis som förra året ägnades dagen åt att heja på MarathonMia som springer sitt fjärde Stockholm Marathon. Precis som förra året så hade vi de fina MIA-skyltarna, men i år hölls de av lite yngre publik. Alfred och Benjamin har släppt Tom&Jerry-kexen på picnicfilten och hjälper till med hejandet en stund.

Mormor Duktig berättar hur det var förr i tiden

Det är svårt att hinna med, men ibland måste man bara åka och hälsa på sina äldre släktingar. Så igår när chefen plötsligt deklarerade att idag är det halvdag (ingen sa något utan stängde snabbt av sina datorer och fullkomligt sprang hem innan hon han inse sitt misstag) så tog jag chansen att bjuda in mig på lite lunch/middag hos mormor.

Mormor och jag sysselsatte oss med att äta pannbiff och prata struntprat. Sen tittade vi på gamla fotografier:

Jag: (håller upp en gammal svartvit bild) Vem är det här?
Mormor: Åh. Det är han Björns pappa, vahettereeeee, asch! Han som alltid körde full. (host)
Jag: Men han kanske var snäll ändå?
Mormor: (host host) Nä. Jag är rätt övertygad om att han var en ond människa.
Jag: ....
Mormor: Men han hjälpte till med så mycket till gården, så vi lät honom hållas.

Ja, se så fint de hade det förr i tiden. Innan ROT-avdragen fanns så tog man visst vad som helst till arbetskraft.

Lilla Duktig går på krogen

Igår var jag ute med min gravidkompis K och firade våra magar. För - förutom att någon måste göra det - så är det ju faktiskt så att man kan gå ut och dricka drinkar fast man är på burken. Dessutom kostar det mindre och man slipper baksmällan!

Sist vi var ute gick vi till Hotel Riesens bar och den här gången gick vi (efter att ha grundat med mat på stans bästa thaihak Aroy Dee i Gamla stan) till Gondolen - där vi njöt av goda drinkar och en regntungt Stockholm. Utsikten är verkligen enorm!

Jaja. Vem sa att man inte kunde gå på krogen när man var på smällen?
Inte jag i alla fall.

Dagens struntprat?

Aftonbladet låter idag hälsa att glass är direkt hälsovådligt och bör undvikas nu i sommar.

Och jag som älskar glass.

Vad säger ni, är det här ett fall där man inte ska tro allt som skrivs i tidningarna?

-"Om jag inte får lasagne till lunch så dööööör jag!"

Det här gravid kan man dra på i all evighet känns det som. Men jag har ändå undvikit att utnyttja mitt delikata tillstånd i något direkt sammanhang än så länge. (Förutom när jag varit extremt trött och krävt att få sova. Men det har väl knappast gjort någon ledsen?)

Men så har vi då undantaget där jag så smått smyyyyger in mina behandla-mig-annorlunda-fasoner: Kontoret.
I egenskap av att jobba med enbart killar (och så chefen, men hon är för gammal för att räknas) så är det faktiskt rätt lätt att göra sin röst hörd. När jag senast ställde mig upp och deklarerade Om jag inte får lasagne till lunch så dööööör jag! så följde fyra lydiga kollegor mig i släptåg till den lokala italienaren utan att protestera.

Jag vet att jag borde ta det lugnt med detta och inte utnyttja situationen alltför mycket, men när jag imorse fick en ohemulig lust att lyssna på Dirty Dancing Soundtrack så utnyttjade jag än en gång mitt gravid-veto. Och här sitter jag nu och myser till Patrick Swayzes röst medan resten av kontoret bara hoppas på att det ska bli lunch snart...

Myslunch som blev bajs

Idag gick jag och mina kollegor till lunchhaket Levinsky´s. Där satte vi oss i solen, beställde varsin ceasarsallad och njöt för fulla muggar av att inte sitta instängda på Kontoret.
Dock var jag (som en konsekvens av mitt välsignade tillstånd) tvungen att springa på toa innan maten serverades...

...och möts av bajs på golvet.


Yummy?
Jag går aldrig mer dit. Gör inte det du heller.
Någon ordning måste vi ha här i världen.

Så fascinerande att jag inte kan sluta titta

http://na.se/kvitter

Damn you Tågmuppen! Nu får jag ju ingenting gjort på jobbet.

Helg utan förpliktelser

Är inte Kristi Himmelsfärd härlig? Helg och ledighet helt utan förpliktelser.
Ingen sill, nubbe och blomsterplockning som på midsommar, inga stora ägg fyllda med äckligt gelégodis som vid påsk, eller påtvingat festumgänge (hur kul det än är) på nyår. Bara ... inget. Inga specialrätter som ska tillagas, eller släktingar som ska hälsas på. Nada. Zilch.

Gissa vad jag har gjort idag för att fira det? Jo, jag har hängt på gymmet, planterat om blommor, tvättat alla mina vita skosnören (när, åh, när hinner man annars med sånt?) och provat alla klänningar i min garderob. (Vilket inte var så kul eftersom trefjärdedelar fick åka ner i påsen med kläder som jag inte längre kommer i.)
Med andra ord har jag inte gjort många knop idag. Man kan nästan säga att jag har haft det lite tråkigt. Men bra tråkigt. Tråkigt på mina egna premisser. Dessutom fick jag pizza till middag, och sånt piggar ju alltid upp...

Varm i hjärtat

Nyss hemkommen från middag hos mormor i förorten och konstaterar nöjt att det finns få saker som gör mig så glad som när jag ser fortkörare åka fast av silent ninja-patrullerande poliser.
Go blåvitt go!

Att offra sig för den goda smakens skull...

Bästis bröllop står för dörren.
(Bara 43 dagar kvar mina damer och herrar!)

Och när Bästis undrar om jag kan agera ställföreträdande blivande make och följa med henne till Chokladfabriken för att välja smak på bröllopstårtan - ja, då säger man inte nej.

Vad gör man inte för sina vänner?

Fick ett mejl nyss som började så här:

Hej fina du!

Hoppas att du mår fint och får en härlig dos av sol, rosévin och massor av fritid och mindre jobb! =)

Mejlet värmde, men jag blev samtidigt lite fuktig i ögat när jag tänkte på all den mängd rosé som jag inte kommer att bälja i mig i sommar(värmen). Eller, som jag sagt förut så har jag inga problem med att hoppa över alkoholen. Men ändå.

För att göra en kort historia ännu kortare så tog jag mig en tur till Systembolaget på lunchen, och gissa vad jag hittar där? Jo! Alkoholfri rosé!

Undrar vem som ska sitta (mitt i sin balkångest) och sippa rosé i helgen? Undrar...?

Lite på jobbet...

Idag är det så lite att göra på jobbet att jag har hunnit adoptera mig ett virituellt marsvin som jag kan "gosa" med.

Marsvinet Totoro bor nu i min högermarginal under mina favoritblogglänkar.