Idag efter jobbet ska jag på intervju om tvättmaskiner. På allvar. Det är någon slags intervju / fokusgrupp som tar en halvtimme-timme och jag får 250 spänn för besväret.För pengarna tänker jag köpa något fint till mig själv. Kanske tre böcker på Pocketshop (betala för 2) eller en ny tröja. Fast egentligen har jag köpsstopp. Tokyo kommer att kräva mången slant ur min ficka och de här pengarna... de räknas ju inte. Eller hur? Det här måste ju vara icke-pengar i dess renaste definition. Jag tror inte ens man får pengar när jag tänker efter. Jag tror det är någon slags presentcheckar. Alltså räknas det inte och jag kan med gott samvete spendera lite pengar på mig själv och mitt välbefinnande.
Så här mörkt var det när jag åkte till gymmet imorse.
2 kommentarer:
OOH! Det där hörnet har jag sett många stå å kissa, kräkas, hångla, gråta, nysa, slåss, kissa å mucka i!!! Nostalgi!! Kärlek!!
Träna inte för en odugling.
Varning, samlad frustration kan sätta sig i själen och utlösa våldshandlingar.
Skicka en kommentar