I väntan på MarathonMia

Precis som förra året ägnades dagen åt att heja på MarathonMia som springer sitt fjärde Stockholm Marathon. Precis som förra året så hade vi de fina MIA-skyltarna, men i år hölls de av lite yngre publik. Alfred och Benjamin har släppt Tom&Jerry-kexen på picnicfilten och hjälper till med hejandet en stund.

Mormor Duktig berättar hur det var förr i tiden

Det är svårt att hinna med, men ibland måste man bara åka och hälsa på sina äldre släktingar. Så igår när chefen plötsligt deklarerade att idag är det halvdag (ingen sa något utan stängde snabbt av sina datorer och fullkomligt sprang hem innan hon han inse sitt misstag) så tog jag chansen att bjuda in mig på lite lunch/middag hos mormor.

Mormor och jag sysselsatte oss med att äta pannbiff och prata struntprat. Sen tittade vi på gamla fotografier:

Jag: (håller upp en gammal svartvit bild) Vem är det här?
Mormor: Åh. Det är han Björns pappa, vahettereeeee, asch! Han som alltid körde full. (host)
Jag: Men han kanske var snäll ändå?
Mormor: (host host) Nä. Jag är rätt övertygad om att han var en ond människa.
Jag: ....
Mormor: Men han hjälpte till med så mycket till gården, så vi lät honom hållas.

Ja, se så fint de hade det förr i tiden. Innan ROT-avdragen fanns så tog man visst vad som helst till arbetskraft.

Lilla Duktig går på krogen

Igår var jag ute med min gravidkompis K och firade våra magar. För - förutom att någon måste göra det - så är det ju faktiskt så att man kan gå ut och dricka drinkar fast man är på burken. Dessutom kostar det mindre och man slipper baksmällan!

Sist vi var ute gick vi till Hotel Riesens bar och den här gången gick vi (efter att ha grundat med mat på stans bästa thaihak Aroy Dee i Gamla stan) till Gondolen - där vi njöt av goda drinkar och en regntungt Stockholm. Utsikten är verkligen enorm!

Jaja. Vem sa att man inte kunde gå på krogen när man var på smällen?
Inte jag i alla fall.

Dagens struntprat?

Aftonbladet låter idag hälsa att glass är direkt hälsovådligt och bör undvikas nu i sommar.

Och jag som älskar glass.

Vad säger ni, är det här ett fall där man inte ska tro allt som skrivs i tidningarna?

-"Om jag inte får lasagne till lunch så dööööör jag!"

Det här gravid kan man dra på i all evighet känns det som. Men jag har ändå undvikit att utnyttja mitt delikata tillstånd i något direkt sammanhang än så länge. (Förutom när jag varit extremt trött och krävt att få sova. Men det har väl knappast gjort någon ledsen?)

Men så har vi då undantaget där jag så smått smyyyyger in mina behandla-mig-annorlunda-fasoner: Kontoret.
I egenskap av att jobba med enbart killar (och så chefen, men hon är för gammal för att räknas) så är det faktiskt rätt lätt att göra sin röst hörd. När jag senast ställde mig upp och deklarerade Om jag inte får lasagne till lunch så dööööör jag! så följde fyra lydiga kollegor mig i släptåg till den lokala italienaren utan att protestera.

Jag vet att jag borde ta det lugnt med detta och inte utnyttja situationen alltför mycket, men när jag imorse fick en ohemulig lust att lyssna på Dirty Dancing Soundtrack så utnyttjade jag än en gång mitt gravid-veto. Och här sitter jag nu och myser till Patrick Swayzes röst medan resten av kontoret bara hoppas på att det ska bli lunch snart...

Myslunch som blev bajs

Idag gick jag och mina kollegor till lunchhaket Levinsky´s. Där satte vi oss i solen, beställde varsin ceasarsallad och njöt för fulla muggar av att inte sitta instängda på Kontoret.
Dock var jag (som en konsekvens av mitt välsignade tillstånd) tvungen att springa på toa innan maten serverades...

...och möts av bajs på golvet.


Yummy?
Jag går aldrig mer dit. Gör inte det du heller.
Någon ordning måste vi ha här i världen.

Så fascinerande att jag inte kan sluta titta

http://na.se/kvitter

Damn you Tågmuppen! Nu får jag ju ingenting gjort på jobbet.

Helg utan förpliktelser

Är inte Kristi Himmelsfärd härlig? Helg och ledighet helt utan förpliktelser.
Ingen sill, nubbe och blomsterplockning som på midsommar, inga stora ägg fyllda med äckligt gelégodis som vid påsk, eller påtvingat festumgänge (hur kul det än är) på nyår. Bara ... inget. Inga specialrätter som ska tillagas, eller släktingar som ska hälsas på. Nada. Zilch.

Gissa vad jag har gjort idag för att fira det? Jo, jag har hängt på gymmet, planterat om blommor, tvättat alla mina vita skosnören (när, åh, när hinner man annars med sånt?) och provat alla klänningar i min garderob. (Vilket inte var så kul eftersom trefjärdedelar fick åka ner i påsen med kläder som jag inte längre kommer i.)
Med andra ord har jag inte gjort många knop idag. Man kan nästan säga att jag har haft det lite tråkigt. Men bra tråkigt. Tråkigt på mina egna premisser. Dessutom fick jag pizza till middag, och sånt piggar ju alltid upp...

Varm i hjärtat

Nyss hemkommen från middag hos mormor i förorten och konstaterar nöjt att det finns få saker som gör mig så glad som när jag ser fortkörare åka fast av silent ninja-patrullerande poliser.
Go blåvitt go!

Att offra sig för den goda smakens skull...

Bästis bröllop står för dörren.
(Bara 43 dagar kvar mina damer och herrar!)

Och när Bästis undrar om jag kan agera ställföreträdande blivande make och följa med henne till Chokladfabriken för att välja smak på bröllopstårtan - ja, då säger man inte nej.

Vad gör man inte för sina vänner?

Fick ett mejl nyss som började så här:

Hej fina du!

Hoppas att du mår fint och får en härlig dos av sol, rosévin och massor av fritid och mindre jobb! =)

Mejlet värmde, men jag blev samtidigt lite fuktig i ögat när jag tänkte på all den mängd rosé som jag inte kommer att bälja i mig i sommar(värmen). Eller, som jag sagt förut så har jag inga problem med att hoppa över alkoholen. Men ändå.

För att göra en kort historia ännu kortare så tog jag mig en tur till Systembolaget på lunchen, och gissa vad jag hittar där? Jo! Alkoholfri rosé!

Undrar vem som ska sitta (mitt i sin balkångest) och sippa rosé i helgen? Undrar...?

Lite på jobbet...

Idag är det så lite att göra på jobbet att jag har hunnit adoptera mig ett virituellt marsvin som jag kan "gosa" med.

Marsvinet Totoro bor nu i min högermarginal under mina favoritblogglänkar.

Små ljusglimtar

Stockholm är grått, kallt och regnigt idag och mungiporna hänger lätt ner lite extra.
Men jag är lite småmysglad här vid mitt skrivbord.
Jag kan nämligen fortfarande ha ett par av mina gamla vanliga jeans!

Positivt tänkande mina vänner! Positivt tänkande...
OCH noll Ben&Jerrys på en månad eller två.

Pole dancing, småkakor och damm

Så kanske man kan sammanfatta min helg.

Möhippan gick bra. Vi gick bl.a. en kurs i pole dancing med en överentusiastisk instruktör som praktiskt taget vände ut och in på sig själv runt en stång. Jag och magen jobbade på så gott det gick och möhippans huvudperson ålade sig riktigt, riktigt fint - iklädd lack och höga klackar. Jag har letat efter en bild från kursen, men alla var liksom för porriga. Ni får tänka er scenariot istället. Eller bara låta bli. Det är i alla fall vad jag försöker göra.

Igår storstädades det i hemmet. Efter hantverkarnas framfart (och delvis vår torktumlare) så låg det ett fint lager med damm över allt, så vi dammade, dammsög och torkade golv. Och än en gång insåg jag hur mycket jag hatar att städa.
Efter det bakade mannen småkakor med kanelsmak och genast lade sig friden igen. Härligt vad lite kakor kan åstadkomma!

Lilla Duktigs tidiga lördagsinsikter

Sådär.
Nu är jag iväg på årets första möhippa. Jag har grundat med blåbärssmoothie, valnötsbröd och vatten och känner nu mig redo för... nä. Men jag ska ju inte dricka något alkoholhaltigt! Jag behöver ju inte grunda! Jag måste ju vara nykter och titta på alla andra när de sippar bubbel och gör bort sig på de olika aktiviteterna.

Och lustigt nog?
Det känns fantastiskt.

Årets roligaste sajt

Slick skrev nyss om det. Nu stjäl jag skamlöst länken till årets roligaste sajt:

http://awkwardfamilyphotos.com

BALKÅNGEST

Det här är inte min balkong. Min balkong ligger i södra närförorten och är 1,8 x 1,8 m. Utsikten är ett villaområde och det enda som nämnvärt skulle kunna likna vatten är fem blå studsmattor utströdda på de små tomterna som omger villorna.
Det här betyder inte att jag inte älskar min balkong. För det gör jag.
Efter tio år utan balkong så är det här bland det största som har hänt mig.

Men. När man inte haft balkong på tio år så har man heller inte några möbler att inreda balkongen med. Vilket är okej när det är höst och vinter. Men nu, lagom till att det är varmt nog att vistas på balkongen så känns det bara tomt och tråkigt.

Därför har jag och mannen kört land och rike runt efter...saker. Hittills har vi hittat trall, en balkongsoffa (modell mindre) samt en knallrosa solstol till undertecknad. Men ändå. Det saknas...lull-lull. En masse!
Kuddar, en duk, insynsskydd, balkonglådor, blommor, en liten örtträdgård, ett stort fat med nybakade kakor... You name it.

Summan av kardemumman? Jag har fått balkångest.
Allt jag ville var ju bara att sitta på balkongen och njuta med en bok i ena handen och en iste i den andra. Inte hetsa upp mig för att det står gamla, tomma krukor i ett hörn och en smutsig grill (som vi ändå inte får använda) i ett annat.
Istället kommer jag att få hänga inomhus, bli en spillra av mitt forna jag. Komplett med D-vitaminbrist och anemisk blek hy.

Jävla skitbalkong.

Kaka! Kaka!

Fördelen med att jobba på kontor är att man kan föra livliga diskussioner samtidigt som man t.ex. lägger en order, sitter i telefonkö eller fabricerar en faktura.

Idag har vi pratat mycket och länge om småkakor, vilket är extra kul för att; 1) alla utom en på företaget är män i 30-årsåldern och 2) de i vanliga fall försöker upprätthålla någon form av machostolthet. Men inte när det kommer till småkakor uppenbarligen. Då ooooh:as det och aaaah:as det över hallongrottor (fniss), kolaknäck och finska pinnar som aldrig förr.

Detta (tillsammans med att jag tittade på Leila bakar igår på TV) gör mig såklart sjuuuukt sugen på småkakor. Och bullar. Och muffins. Och munkar. Och tårtor. Och.... jag tror minsann jag vet vad det är som pågår här!

Så frågan är. Vad ska jag baka? Först?

Dude, where is my toothbrush?

Vi har hantverkare hemma just nu.
Det är hantverkarna som ska fixa allt som var fel i vår lägenhet när vi flyttade in där. I september. I vår splitternya lägenhet.
Exakt vad de ska göra vet vi inte, men deras Vi behöver nycklarna på måndag, och kaaaanske tisdagen men inte mer. har nu spillt över till onsdag och fortfarande är de inte klara med... vad de nu gör.

Det enda jag är säker på är att det befinner sig okända människor i blåställ i min lägenhet just nu.
Tur att mannen har gömt våra tandborstar.

Säg hej till Mini Duktig

Stopp. Stanna. Lyssna.

Har ni tänkt på hur många herrelösa stegar det finns här i världen?
Det har (uppenbarligen) jag.

I vår portuppgång på Kontoret bor det nu, inte mindre än, tre stegar som alla till synes saknar ägare. Där står de och... bara är ensamma. Så imorse flyttade jag den minsta av dem från våning fyra till trean, där det redan står en stege. Jag tänkte att de kanske trivs bättre i klunga samt att någon därute kommer att höja på ett frågande ögonbryn när de ser att stegarna plötsligt blivit kontaktsökande.

Har jag sagt att det är lite att göra på jobbet idag? Eller förstod ni kanske det själva?

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Jag: Jag är sugen på mjukglass.
Mannen: Du är som en mjukglass hela du.
Jag: hihi
Mannen: Len, smakar sött och gör gott för själen.

Vad kan jag säga?
I love him.

NOOOOOOOOOOOOOO!

Jag hörde just på radion att Roxette ska återförenas och släppa två nya singlar i höst.
Mitt liv, som jag levt det hittills, är nu officiellt över.


Adjö grymma värld.

Score!

Igår spenderade jag kvällen hemma hos Slick med att sortera och kasta större delen av innehållet i hennes bokhylla (och ett par kassar från källaren också). Kvällen bjöd på ett flertal höjdpunkter: Förutom att få hänga med Slick så fick jag också förtur att plocka på mig alla de böcker som jag var sugen på att läsa ur kastat-högen. Och det blev ett gäng...Ungefär 30% Jilly Cooper (tantsnusk) som jag planerar att trycka på vår (snart?) nyinredda balkong under lata sommardagar och resten en salig blandning av Terry Pratchett, chicklit och hårdrocksskildringar.
Yay!

Kan vi bara ägna en minut åt Victoria och Daniel?

Är de inte ruskigt lika varandra? Som halvsyskon liksom?
Sug på den...

Tecken på att jag börjar bli gammal

1. Idag har jag pratat med både Japan och Korea på MSN. I Japan finns Lillasyster och i Korea Tågmuppen. Efter vi slutat prata så satt jag och tänkte på hur häftigt det var att kunna komminicera med resten av världen bara sådär och hur tekniken verkligen gått framåt.

2. När jag gick till tunnelbanan imorse mötte jag en emo-tjej (det kan också varit en kille - bara en sån sak!) och kom på mig själv med att tänka sätt upp håret flicka lilla så man ser ditt ansikte!

3. Jag äter inte godis innan maten längre. Visst, ibland blir det glass till middag - men jag grundar aldrig med godis innan då heller. Godis innan maten förstör nämligen aptiten.

En vanlig tisdag

Idag är det tisdag och "låtar med tvåstämmiga gitarrsolon"-tema* på Kontoret.
Halva styrkan är ledig och det känns så där avslappnat och skönt och... inte alls som att det är är tisdag. Kan det möjligen vara så att jag har försovit mig ett dygn och att det egentligen är onsdag? Eller pågår det något bakom min rygg? Ett alternativt universum som knölar sig ut genom springorna i serverrummet? Klonade kollegor som dyker upp på jobbet och lämnar sina riktiga kroppar på golfbanan? Åååhhh herregud så jag saknar Battlestar Galactica.

* Jag har en Spotify-lista om någon vill ha.

Långhelg...schlånghelg

Så var den över. Den lååååånga helgen. Den låååånga leeeediga helgen.

Jag har gjort minst hundra saker. Men jag kan nästan inte berätta en enda för er. Tyvärr. Jag är hemlighetsmakeriets okrönta drottning och silent ninja is my middle name. Okay?!
Men den som väntar på något gott... Precis som jag som just nu väntar på att klockan slår lunch. Då jävlar blir det något gott. Och en t-shirt från HM.
Insåg när jag kom till jobbet att den jag satt på mig fått konstiga fläckar fram. Antagligen när jag med våld försökte få en gammal hårprodukt att fungera imorse. Inget hamnade i håret, men tydligen på magen. Ännu en grej på listan över saker som man inte greppar innan morgonkaffet...
Men nu. Lunch.