Jag älskar Landet Brunsås.
Jag älskar de cynsiska inslagen.
Jag älskar Erik Haags hårväxt.
Programmet handlar om familjemåltiden och om att laga annan mat till barnen än de vuxna äter. Och jag och Mannen enas snabbt om att vi inte bara ska äta ihop varje kväll (och ha trevligt! jawohl!) utan vi ska också aldrig göra våra barn (minst en första femma men helst ett helt fotbollslag) otjänsten att laga speciell mat till dem. För som förstagångsföräldrar så tror vi såklart att vi kan göra precis som vi vill.
Kräsna barn!? BAH!
Rufus har förresten börjat med smakportioner nu.
6 kommentarer:
Kör så det ryker, i pannorna alltså...
jag fick särskild mat när jag var liten, och har såklart överfört det på mina egna barn. jag har aldrig ens försökt få dem att äta annat än 'barnvänlig' mat.
nu är de 11 och 13 i år och fortfarande är det nästan bara makaroner, korv, spaghetti o köttfärssås, pannkaka, köttbullar, pommes frites o korv, lasagne, hamburgare osv.
jag blir galen.
jag ångrar så jävla mycket att jag började med det för att vara snäll eller hur jag tänkte. de vågar ju faen inte äta nåt!
(jag är helt mot att 'ät det som står på bordet, annars får du vara hungrig', det är mitt fel som mesade med makaronerna från början)
så laga bara mat med många annorlunda smaker! :)
Åh! Men det kommer att bli så svårt att stå emot. Jag kan bara hoppas på att det kommer gå bra... Lagom med kompromisser liksom. Köttbullar på måndagen, borstj på tisdagen...
Och tacos på fredagen!
:-) De e bara köra på. Leah har alltid fått samma mat som vi, alltid är det något hon äter. Vi har dock fått börja ha salladsdressingen på sidan eftersom hon inte gillar den. Men så kommer väl alla barn in i perioden, blääää det är äckligt. Utan att ha smakat alltså. Men kör på så länge det går :-) De flesta barn äter mer kryddig mat än man kan tro. Och tom sushi :-)
Åh, jag såg också det avsnittet och håller helt med. Blev så stärkt i min övertygelse och kände mig som en superdupermamma. (alla saker som får mig att käna mig som en superdupermamma boostas, de andra ids jag oftast inte lägga nån energi på.)Elias får äta allt vi äter (okej, värsta chilin är borttagen och det är typ inget salt) och det funkar. Inte allt varje måltid, men eftersom jag också har hört att de små kan överleva en vecka utan mat, så har jag slutat få panik när han inte äter. Fram för matkultur från början!!! Kram Ulrika
Skicka en kommentar