Armsvett
Jo, alltså, jag svettas under armarna som vilken människa som helst (och fötterna, händerna och alla andra ställen som gör att en grå tröja på sommaren är omöjlig att bära). Men jag svettas inte på överarmarna. Och det ska man tydligen göra. Annars tränar man inte riktigt så hårt som man borde.
En gång (efter ett särskilt hårt spinningpass) så stod min favvoinstruktör i dörren och sa hejdå till folk. När jag gick förbi klappade hon mig på överarmen och tittade sedan förskräckt på mig:
- Men du är ju inte ens svettig. Tog du inte i alls?
Grejen är den att det fullkomligt rann svett om mig just då. Men inte på överarmen. Se där. Jag är ett freak. En naturens anomali. Ketchupen som inte borde sprutats på gröten. Skjut mig. Skjut mig nu.
3 kommentarer:
Jag har nog aldrig svettats om överarmarna, hur hårt jag än har tränat. Så vi kan känna oss onormala tillsammans.
Jag är allergisk mot min egen svett - jag blir pionröd i ansiktet och så kliar det överallt när jag svettas. Andra människor tittar lätt nedlåtande på mig då. Jag brukar fantisera om att jag dropkickar dem i huvudet. Det kanske funkar på den där puckade tränaren som sa att du inte ansträngde dig också? Bara för att hon är ett svett-ess. Hon svettas säkert på fingertopparna också. Freak.
Ja jävlar!
Revolution (jag blev märkligt inspirerad).
Skicka en kommentar