När jag var yngre var jag helt körd på vissa mönster. Jag fick magont och yrsel om saker och ting inte hade det mönster som jag "godkänt". Reglerna var enkla: påslakan ska vara rutiga och strumpor randiga. Färgen spelar ingen roll. Bara mönstret. Så!
Lite av det där hänger kvar fortfarande. Även om jag övergått till svarta eller vita strumpor så ligger den en och annan randig kvarleva i strumplådan. Och lakanen ska vi inte tala om! Jag (vi) har typ fyra uppsättningar sängkläder. Av dem är tre rutiga (den fjärde uppsättningen är förövrigt prickig).
Så; till skillnad från de andra tvångstankarna så är den här bearbetad. Och därmed kanske inte lika kul?
2 kommentarer:
Egentligen kan vi bara veta om du bearbetat tvångstankarna ordentligt genom att testa dem. I julklapp kommer du få bredrandiga sängkläder och smårutiga strumpor av mig. Och en brun papperspåse om du börjar hyperventilera. Kramen!
Neje. Bitch!
Skicka en kommentar