söndag 23 september 2007

Fingret till Il Divo

Ni vet sådana där människor som inte kan låta bli att klia på ett myggbett, eller pilla på sår eller bita på naglarna? Min Man är sån. Han biter ständigt på nagelbanden, naglarna och skinnet runtom.
-Äckligt! Brukar jag säga. Vet du hur många saker du har rört vid idag? Hur mycket baciller du får i dig. Kanske t.o.m. bajs faktiskt.
- *bit bit mummel bit nafs* svarar Mannen till synes oberörd.

Menåh! Jag kanske är äckelmagad. Men när kräksjukan dyker upp på Stockholms tunnelbanor så tänker jag vara den första som säger "vad var det jag sa?" mellan hulkningarna. Hans alltså.

Jag har funderat på stopp-och-väx, men det känns lite....barnsligt... Men så i helgen kom jag på det. Lösningen med stort L; Il Divo. Finns det något som Mannen ogillar så är det Il Divo (och annan musik av samma karaktär). Varje gång jag kommer på honom med fingarna i munnen så sjunger jag en snutt av en Il Divo-låt (jag kan inga Il Divo-låtar, men jag improviserar glatt) och hotar samtidigt med att tvångsbjuda med mig honom på deras julkonsert. (Kommer de till Stockholm? Vet någon? Hoppas inte.)

Resultatet hittills är rätt okej. Bättre utfall än mina simulerade kräkljud och påståenden om onda baciller i alla fall. Någon som har några andra tips?

3 kommentarer:

Igel sa...

jag är som Mannen. jag äter på fingrarna. ibland tänker jag att jag får nog i mig fruktansvärda mängder skit o baciller, men det hjälper inte.
lite skit rensar magen, som de sa förr i tiden.

Lilla Duktig sa...

haha, absolut.

bästisen sa...

Det är strålande betingning funkar ju. Kolla på Pavlovs doggar. Undrar om det funkar vid andra tilfällen också, som när kattlådan måste rensas...