Saker som kan göra mig galen:
Mina arbetskollegors fascination för kaffe.
Så fort kaffebryggaren är igång (2/3 av arbetstiden) så ska det kommenteras - "åh, någon har satt på kaffe", "så gott det ska bli med kaffe", "nu finns det kaffe hörrni" och (min favorit som jag hört varje morgon i snart tre års tid när min chef kommer in genom dörren) "här doftar det kaffe minsann". VARJE MORGON. I TRE ÅR.
Missförstå mig inte, jag älskar kaffe. Men jag behöver inte konversera om det. Jag föredrar att dricka det.
1 kommentar:
"Nu är det kaffe!" Det kommer min kollaga att säga om exakt tio minuter från nu. Och i eftermiddag vid tre också :) Men det är jag som är kaffegurun hos oss tydligen, för så här låter det jämt: "Jonna, varför låter automaten konstigt? Jonna, var har vi mer kaffe/grädde/chokladpulver? Jonna, det står felmeddelande på displayen, vad ska vi göra?" Det värsta är att mitt kaffedrickande är ransonerat pga bebis i magen, så alltsomoftast får jag bara serva maskinen och titta på när kollegorna dricker :)
Skicka en kommentar