lördag 31 januari 2009

Svenneresan

Nu ska jag berätta vad jag gillar och inte gillar.

Jag gillar att få ett kopp kaffe på sängen. Det är ungefär så bra det kan bli. Vad jag däremot inte gillar är överfulla tunnelbanevagnar, snålisar och att åka båt. Och gissa vad undertecknad ska ge sig ut på idag? Jag ger er en ledtråd: vad är det svennigaste man kan åka på en lördag? Och nej, det är inte till IKEA. Det är... ja, just det - kryssning. 23-timmars. Buffé. Karaoke. Taxfree. Ångest.

Varför gör jag då det här?
Jo, för att en god vän just fyllt 30. Då åker man bara. Hon fyller jämnt. Hon bestämmer. Jag åker.
Jag har t.o.m. packat Hawaii-skjortan. Och den dansvänliga kjolen. Och ett helt paket åksjuketabletter. Och en Stilnoct (som jag tänker att jag kan ta om det kniper och bara somna från eländet).

Jag utesluter inte att jag kommer ha jättekul. För det kommer jag. Men jag gillar att vara förberedd. Och om något skulle hända, låt då världen veta att jag alltid gillade små, fluffiga kattungar och aldrig gav upp hoppet att TV4 skulle reprisera Love Boat (ironiskt nog)

fredag 30 januari 2009

Vår tids tjuvar finns inte i skogarna, utan på kontoren.(Rumänskt orspråk)

I det naturliga händelseförloppet som ofta sammankopplas med orsak/verkan eller högmod går före fall så pajade såklart mina (stora, fina) högtalare imorse.

Min hybris över att kunna toppa alla andras modesta högtalares volym med mina stora (minns utropet: Högtalare? Jag har tre! och mys) föll platt när jag imorse slängde igång min fredagsplaylist i Spotify:

Dah-da-da-dah *kraaaaschhhh* dah-da-dah *kkkkrrrzzzzttt* dah- - - -

Och så blev allt tyst. Mörkt. Ensamt. Hårt. Främmande.
Jag började svettas. Först lite. Men när det slog mig vad som just hänt mer. Sen kom tårarna och jag...överdriver som fan. Fast lite svettig blev jag.

Men om det är något jag lärt mig så är det att nöden har ingen lag. Så jag stal min chefs högtalare. Eller, tekniskt sett så bytte jag ut hennes hela bashögtalare mot min trasiga. För om det är något som jag är övertygad om så är det (1) hon använder dem aldrig, och (2) om hon använde dem så tror inte jag att jag skulle uppskatta vad som kom ur dem, (3) det här är inte stöld, det är bara omflyttning av Företagets egendom, och slutligen (4) varje liten rebellisk aktion räknas - även om de aldrig upptäcks.
Har jag inte rätt?

torsdag 29 januari 2009

Slut på myslampeeländet?


Igår städade vi bort det sista av julen.
Vilket måste vara något slags rekord eftersom det är, typ, januari fortfarande... Och inte, ehum..... mars eller nåt som det brukar bli innan vi får bort julstjärnorna...

Önskas: två streck på en sticka

Jag har en vän som jag är så otroligt imponerad av. Hon har, som man så fint kallar det - babysug, och hon har haft det ett bra tag.
Problemet är bara att hon inte har någon kille, inte ser att hon hittar den rätte inom en snar framtid samt har fyllt 40.

En vanlig människa skulle ha deppat ihop vi det här laget. Men där skiljer sig min vän från de vanliga. Istället för att sitta hemma och tröstäta glass har hon resolut tagit saken i egna händer. För två veckor sedan var hon nere i Köpenhamn och lät sig insemineras (efter en massa prover och samtal under hösten såklart).

Just nu när jag skriver det här är hon hemma och kissar på en sticka.
Håll tummarna.

tisdag 27 januari 2009

5300:-

D på jobbet har köpt en friluftsjacka för 5300:-.
Vi andra tappade fullkomligt våra respektive fattningar i morgonkaffet när detta påtalades och en vild diskussion om vad man själv skulle lägga pengarna på utbröt.

A tänkte köpa sig en resa till New York, S hyra en städerska, M förstod inte vad vi pratade om och smaskade förnöjt på sin Risifrutti, Lena pratade (med sig själv?) om något helt annat och jag, jag skulle använda pengarna till att pimpa min balkong inför våren.

söndag 25 januari 2009

Klädsel: kavaj


Okej vänner. Det är dags att prata om den nya trend som snabbt spridit sig i min bekantskapskrets; att gifta sig. Bästis (till höger, 159 dagar kvar), Svägerskan (till vänster, 223 dagar kvar) och Snoris (bortrest, 132 dagar kvar) knyter alla äktenskapens heliga band denna sommar.

Jag för min del tycker att det är fabulööööst. Efter det att jag väl kommit över chocken att de för alltid kommer att beta på de monogama flickornas fält så.... äh, vem försöker jag lura här egentligen? Tre bröllop! Tre fester! Tre sprillans nya klänningar som måste köpas och dessutom paras ihop med rätt skor, sjal/kavaj/kofta och handväska?
Me like!

lördag 24 januari 2009

Ibland önskar jag att varje dag var en fredag

Fredag. Första hela arbetsveckan på kontoret avklarad. Min belöning?



Ett låååååångt skumbad där jag äntligen fick använda min julklapp till mig själv - spa-lights.
Passade också på att bulla upp med kallt, vitt vin, vatten, en ansiktsmask med chokladsmak, Eclipse samt lite skön musik på stereon.

När jag väl fick upp min russinliknande kropp ur badkaret lagade Mannen mat och till efterrätt bjöds det på ostar som våldförde sig på gommen. En perfekt hemmakväll alltså.

fredag 23 januari 2009

Jackie, jag och axelvaddarna

Igår ver det bokklubbsmöte och alla hade alla läst Jo Nesbøs bok Fladdermusmannen.
Fladdermusmannen är ungefär lika bra som en bok av Liza Marklund, minus det roliga.

- Men, tänker du och rynkar på ögonbrynen, Liza Marklunds böcker är ju inte roliga. De är inte ens bra!
- Just det, svarar jag och nickar menande.


Men men, man kan inte älska alla böcker. Vad man däremot kan göra är att se till att nästa bokklubbsbok blir bra. Och jäklar så bra det blir.
Tills nästa gång har vi tema tantsnusk och alla får läsa valfri Jackie Collins. Målet är att läsa högt ur vald bok, då vi också ska passa på att klä oss i samma anda. Jag tänker fyrkantiga silkesdressar med mycket axelvaddar och skärp någonstans på mitten. Jag tänker stort hår, aprikosfärgade naglar, ljusrosa läppstift och blå ögonskugga. Jag tänker mig att det här kan nog bli den roligaste bokklubbssammankomsten på länge.

Nu är det officiellt


Jag gick just med i Facebook-gruppen Picross Addicts.

torsdag 22 januari 2009

Drömtydning

Ska du ut och resa är det naturligt att även dina drömmar kretsar kring det. I annat fall bör sådana drömmar tolkas symboliskt. /.../ Du tycker att du måste skynda dig att bli färdig och packar febrilt ner allt vad du får tag i. Du vill i väg så fort som möjligt, och detta kan tolkas så att du önskar fly från något som känns svårt.


Lena?

onsdag 21 januari 2009

Det funkar!

Sååå. Ni är inte övertygade om att min extremplanering av veckans alla outfits var en god idé? Ni tvivlar på min förmåga att tänka klart? Ni kanske tänker: nu har snoret verkligen blockerat hennes sinnen. Snyt dig lilla vännen.

Förklara det här då: jag har fått en mini-me. En klon om du så vill.

Mina outfits fungerar uppenbarligen. Och de har tydligen imponerat gränslöst på min närmaste omgivning... För imorse kom Lena till jobbet iklädd vad jag hade på mig igår. Förutom att hon är två decimeter längre, 15 år äldre och ser ut som hela världens problem hänger över hennes axlar så funkar det. Jag ser vad hon ser i mig.
Damn I look good!

tisdag 20 januari 2009

Att kringgå problem - nördigt?

Problem:
Det är morgon. Jag står framför garderoben. Jag har inget att ha på mig. Detta trots att koftor, jeans, t-shirts och andra lösa plagg fullkomligt överöser varje kvadratcentimeter. Jag river och sliter. Både kläder och hår. Allt hamnar på golvet. Jag börjar svettas. Jag skriker rakt ut; Gaaaaah! Dagen är förstörd, jag har inget att sätta på mig!

Lösning:
I helgen rev jag ut större delen av garderoben. Lade alla kläder på sängen och började mixa och matcha outfits för hela veckan. Fick ihop fyra innan jag tröttnade (varav en är väldigt...vuxen och tveksamt om jag kommer att använda).
Två mornar har jag nu bara öppnat garderoben på morgonen, plockat ut en galje med en komplett outfit. Klätt mig och kommit i tid till jobbet på strålande humör.

Fråga:
Är jag hopplöst jättenördig? Eller är det här rent av ett genombrott som i längden kommer att göra mig en bättre människa? Borde alla göra såhär? Skulle världens alla konflikter upphöra om krigsherrar världen över hade färdiga outfits som väntade dem varje morgon; Hm, jag tänkte bomba lite idag - men jag är så nöjd över min nya kamouflageväst att jag låter bli. Vad tror ni?

Störande

Jag vet inte vad som är mest upprörande*; att min chef bär en Obama-pin på scarfen idag eller att min kollega bad mig spela något mer glatt och upplyftande, vad sägs om Winnerbäck?

Ack. Tisdag.

*läs: djupt störande

söndag 18 januari 2009

Med tanke på...

...mitt förra inlägg så kanske det inte är på sin plats att säga att jag bara måste banta. Men det måste jag. Nu har trivselkilona slutat vara trivsamma. Nu är det dags att sätta ner foten och säga nej till Ben&Jerrys, godis på vardagar och mackor istället för mat när jag är hungrig. Inte för att jag slarvar så mycket nu. Men jag kan bli bättre. Och smalare. Och snyggare. Och lyckligare. För är man smal är man lycklig.

Närrå!
Jag drar er i benet nu. Jag vet att det inte är så. Vad jag vet är att de kläder i mina garderober (plural) som jag inte klär i nu p.g.a. några kilo för mycket är snygga plagg. Och jag skulle bli ledsen om jag tvingades ge bort dem. Ergo jag skulle bli lyckligare om jag gick ner i vikt. Eller så skulle jag i alla fall vara lika lycklig som jag är nu.
Målet är att komma i mina stuprörsjeans.
Jag låter er veta hur det går.

Happy b-day to me!

Vem behöver tårta när man kan baka rosa muffins?

fredag 16 januari 2009

Utan smaklökar

En av sideffekterna med att vara förkyld är att man tappar bort smaklökarna. Vilket jag gjort. Jag lever just nu ett liv sans lökar och utforskar glatt alla dess nivåer av smaklöshet (heh). Kaffe utan mjölk? Inga problem. Fd. lattetjejen säger: Ser det ut som kaffe och är någolunda varmt så dricker jag det. Vilket jag aldrig skulle gjort annars.
När jag igår husmoderligt förberedde en måltid för mig och mannen fick jag lägga allt åt sidan och snällt vänta in dennes hemkomst så han kunde krydda. Jag kände inget.

Min oro är nu att jag inte ska ha fått tillbaka smaklökarna till morgondagen. Då har jag nämligen tänkt att fira mig själv lite. Med lite vin. Eller kanske en drink? I värsta fall en tabasco-smoothie eller en piri-piri med soda.
Men man kanske kan fira sig själv med annat än sprit?

torsdag 15 januari 2009

Vad är det första du tittar på?

Idag är det dagen-innan-jag-går-tillbaka-till-jobbet-efter-ledighet-och-sjukdom-shit-vad-ska-jag-ha-på-mig-och-undrar-hur-många-mejl-som-väntar. Alltså är det dags att göra lite nytta. Så jag har tvättat. Och tvättat. Och tvättat.

Men en tjej kan ju inte bara tvätta en hel dag. För då dör hon. Det är jag helt övertygad om. Alltså måste det tillföras något. Något lagom tjejigt och glamoröst. Så jag har tittat på Gossip Girl.

Jag gillar Gossip Girl. Jag gillar alla snygga kläder och ovidkommande problem som en värld av pengar tydligen uppbringar. Jag gillar att alla tjejerna är snygga och alla killarna skitsnygga och mest av allt så älskar jag killarnas ögonbryn. För de är verkligen perfekta. Och jag inser nu när jag skriver det här att jag nog ser ögonbrynen först på en man.
Snygga, välskötta ögonbryn = attraktivt.

Skönt att reda ut det. Vid 32-års ålder. Här har jag spanat in rumpor, ögon och biceps helt i onödan i en herrans massa år. Bra jobbat!

onsdag 14 januari 2009

Äntligen ett riktigt inlägg!

Det är mycket skit på TV på dagarna. Något som vi nio-till-fem-arbetande människor inte tänker på. Tills vi blir sjuka.
Idag såg jag ett program på kanal 9 (!) som heter 10 years younger, ett brittiskt make-overprogram där trebarnsmammor i 30+ åldern från förorten ges ett nytt utseende. Typ. Den (übersmala och überstylade) programledaren stylar med fula tunikor och sjävförtroendeboost och har ett team med "hantverkare" som renoverar. En plastikkirurg, en tandläkare, en frisör och en make-upartist. Resulatet blir just att personen som gjorts om ser tio år yngre ut (vanligtvis sin egen ålder då hon redan innan såg tio år äldre ut).

Det här fick mig att börja fundera. Hur ser jag ut i förhållande till min ålder? Klär jag mig åldersenligt? Beter jag mig åldersenligt? Vad är åldersenligt? (Är åldersenligt ett riktigt ord?) Om jag var mörkhårig, brunögd, hade storlek 34, alltid bar klackskor, solade solarium - skulle jag vara mer...rätt då? Om jag gjorde en make-over, vad skulle jag då ändra på? Vad skulle mina vänner tycka jag behöver ändra på?

Ta det här rätt nu. Jag är inte missnöjd eller genomgår någon slags ålderskris. Jag har bara en nypa för mycket fritid och fri tillgång till dålig TV. Däremot känner jag mig glåmig och hängig, vilket jag anser vara en direkt effekt av att vara sjuk. Självklart ligger det inom den närmaste framtiden att fräscha upp mig lite för... ja, för vem? Mig själv? Mina arbetskollegor (som inte såg när jag kapade 1,5 dm hår i höstas eller färgade det...ja, ni minns färgen?), mina vänner, folket på tunnelbanan?
Aaaah, mig såklart! Men frågan kvarstår - hur vet man vad som är rätt för ens ålder?

tisdag 13 januari 2009

32

Jag känner mig så jäkla vuxen idag.
Nog för att mina strumpor har gulligt seriefigursmotiv, jag har lite ungdomsacne på ena kinden och ligger och slötittar på Cartoon Network... Men jag fyller faktiskt 32 idag. Inte 31 ("antiklimaxåldern" enligt mig själv i ett inlägg från förra året) utan 32. Trettiotvå. Inte gammal, inte ung. Vuxen. Hmmm. Kan 32 vara det nya svarta?

Vad är värre än att vara sjuk?

Svar: Vara sjuk på sin födelsedag.

måndag 12 januari 2009

Borta bra men hemma...sjuk?

Ja, jag är sjuk. S.J.U.K.
De två sista dagarna i Tokyo (nåja, sista och lite till) har spenderats i komatöst tillstånd. Feberfrossa. Förkylning. Hosta. Mer feber.

Sista dagen på hotellrummet? Jag sov. Resan till flygplatsen? Sov. 11 timmars flyget till Helsingfors? Sov hela jävla vägen (minus några tappra toabesök och peta-i-maten-försök). Anslutningsflyget till Stockholm och bilresan hem? Sov. Och gissa, kära läsare, vad jag gjorde direkt när jag kom hem? Ta-daaaa! Tog en dusch och somnade. Idag? Sovit.

Jag tror att det är influensa.

tisdag 6 januari 2009

Ännu större!

Topp tre konstiga saker japaner köper på apoteket

(Okej, de har inget Apotek-apotek. Men tänk er en japansk motsvarighet.)

1. Finger Diet Cream. Smörjes på fingrarna för att göra dem smalare.
2. Ögonlocksklämmor. Två klämmor, sätts ovanför vardera ögat för att framkalla (framträdande) ögonlock.
3. Engångsmunskydd. Är du förkyld använder du munskydd. Överallt. På gatan, tunnelbanan, affären. Och det är måååånga som är förkylda.
(Annan spännande fakta om förkylningar; man håller inte för när man nyser eller hostar. Man använder inte munskydd för att pika mig om min hygien som jag fick för mig första dagarna.)
Bubblare: Svarta tops. Det är fult att vara smutsig. Alltså är topsen svarta så man inte behöver se vad man petar ut ur t.ex. örat.

De är knepiga. Det är allt jag kan säga.

söndag 4 januari 2009

Shoppa or no shoppa?


Jag funtar på att införskaffa ett par uggs. För er som inte vet vad det är så kolla bilden till vänster.
Uggs är:
- ganska fula
- väldans varma
- billiga som fan här i Tokyo
- finns i en massa färger (vilken ska man välja?)
- sköna att bära

Vad säger ni? Köpa eller inte?

lördag 3 januari 2009

Time for karaoke


Da-na-na-naaa.
Da na-na-na-na.
It´s the final countdown.

Det finns för mycket att berätta om Tokyo. Jag vet inte var jag ska börja. Så jag struntar i det och ger er en karaoke-in-action-bild.