Ett passerkort i taget

På en julfest häromdagen hade jag äran att sitta brevid en frispråkig chefredaktör för en stor svensk branschtidning. Vi kom att tala om goda gärningar, och efter det att jag berättat om mitt bidrag till Radiohjälpen, en kollega berättat om när han var fyrtio kronor kort på ICA och killen bakom i kön betalade det så tar chefredaktören upp sin lilla (svarta) bok och skriver "15 december: Gör en god gärning" som han sedan visar oss.

Dagen därpå räddar jag en kvinnas passerkort från en ond, bråd död på tunnelbanan och jag tänker att "det här var väl en god gärning?" och mejlar hela scenariot till chefredaktören. Samtidigt passar jag på att fråga hur det går från honom.

Svaret kommer via telefon på eftermiddagen. Han har nu funderat på vårt snack och bestämt sig för att det här är jävligt bra. "Du och jag, vi kan bli större än scoutrörelsen! Det här kommer sprida sig som ringar på vattnet!" Han är minst sagt exalterad och berättar att han har en stoooor grej på gång som han inte kan prata om just nu, men kan han få återkomma?

Visst, svarar jag. Jag är ändå upptagen med att rädda världen - ett passerkort i taget.