Teceremonin var fantastisk. Kvinnan som höll i ceremonin var jättegammal och pratade mycket otydligt och att sitta på huk i över en timme tärde hårt på våra stackars ben. Men attans så mysigt det var. Efter ceremonin satte vi oss i solen i museiparken och hade pannkakskalas och presentutdelning. Jag passade även på att bjuda på mina Perellimuffins som blivit över sen gårdagen.Fan-fuckin-tastic.
Slutligen promenderade vi hela vägen in till söder, köpte sushi och åkte hem och kraschade i soffan helt slut av all sol och promenad. Jag tycker nog att varje dag borde vara som den här dagen. Men nästa gång ska jag packa vatten och solglasögon.
3 kommentarer:
Mammor är bäst.
Jag tror att det hade gått bättre för Perelli om hon hade kunnat röra på sig. Hon ser stelopererad ut och kan inte dansa.
Dansa kan däremot DU! Kan inte du vara nästa års Schlager-koreograf?
Tycker hon ser ut som en blandning av serierfigur och transa. Perelli alltså. Inte mamma.
Och för övrigt - blir ju rädd varje gång jag går in på din blogg - varenda dag lurar där små läckerheter. Nu är jag sjuuuuukt suuuugen på pannkaka!!!!!!!!!!
Mia: Aaaaw! Det kan jag väl tänka mig att vara. Bara jag är ledig den dagen.
Magda: Jag vet! Jag kommer att rulla fram snart...
Skicka en kommentar