Japp, du läste rätt. Idag pratar vi fiender. Från förr. De värsta fienderna av dem alla. De som får en att få gåshud när man tänker tillbaka på högstadiet, för alla bekanta från förr kan inte vara åååh så lyckliga vi var på den tiden och åååh så framgångsrika och smala vi är nuuuu och vi bara måååste ses och dricka teeeee.
Så funkar det inte. Någon gång kommer ens förflutna att smyga sig på en när man minst anar det. I mitt fall var det i omklädningsrummet på SATS i lördags.
Jag var och boxades med Mamman (skrev hon lite i förbifarten - det här är en helt annan historia) och där står hon plötsligt - Tulay, min ärkefiende från åttan - och fyller på sin vattenflaska i omklädningsrummet.
Att vi ses (för visst ser hon mig) just i omklädningsrummet är lite lustigt, det var nämligen i omklädningsrummet utanför gympasalen som vi hade våra riktiga storbråk. Det var där vi kastade oförskämdheter och dödande blickar mot varandra. Det var där vi... nä, för nu kommer det löjliga; vad var det vi bråkade om? Jag bara kan inte minnas. Reptilhjärnan sätter in och det enda jag kan tänka är - vässsssss. Kom inte för nära för då stoppar jag (min exklusiva) duschkräm (från Victorias Secret) i en stumpa och börjar veva. Eller nåt.
Sekunden efter försvinner de onda tankarna och jag bara vänder och går. Lika bra att inte promenera ner den vägen. Inte idag i alla fall. Det som hände då är (tydligen) glömt. Och så får det förbli.
5 kommentarer:
Du skulle ha boxat ner henne! Hur oförskämt är det inte att stå i omklädningsrummet och fylla på vattenflaskan på DITT gym!
Någon ordning och reda får det vara i samhället!
det är för stunder som dessa som man använder en hederlig tvål. gör mycket mer skada än en duscremesflaska som bara går sönder.
Jag tror att du slog ned henne varje gång du träffade, hon går bort elaka elaka hon, vet du hon var fruktansvärt ful, så det så och du är världens sötaste . puss
Säger Mamman liksom...
Då MÅSTE det ju vara sant.
Jag instämmer med mamman. Fullt ut.
Skicka en kommentar