Mitt favvohusdjur alla kategorier är marsvin. De är små, söta, keliga, söta, hanterbara, söta och låter roligt. Sa jag att de var söta förresten?När jag var liten så hade jag ett marsvin. Pelle hette han (det visade sig senare att Pelle var en tjej och blev således Pella, men det hör verkligen inte hit) och vi var dödspolare. Mannen hade också marsvin (plural) när han var liten. Nu däremot så har han utvecklat en mystisk allergi mot just marsvin (och hundar, katter och annat med päls iofs) som han stoltserar med varje gång jag börjar prata om att jag vill ha ett marsvin!
Så okej. Det blir inget ulle-gulle-snutte-null-marsvin i år heller - MEN (och nu kommer poängen ni väntat på) Mannen har ett skägg som inte är helt olikt ett stävhårigt marsvin när man sätter båda händerna i det.
Min öppna och ärliga fråga är nu:
Hur många där ute tror att jag undermedvetet valt min man p.g.a. hans marsvinslika skägg? Har jag kanske gjort det för att jag innerst inne känner en aversion mot att städa marsvinsbur och tänkte att, hey! det här är ju så mycket smartare! ?
Eller, tror ni att det bara är ett knäppt och oväntat sammantäffande? Jag blir inte klok på det här. Eller mig själv för den delen. Hjälp. Ge mig semester. Nu.
5 kommentarer:
jag kan bara säga att det låter sjukt, sjukt, sjukt och du bör nog inte dela med dig av sådana delar av dig själv. sjukt som sagt. dessutom har jag aldrig förstått tjusningen av ha en liten hårboll som ser ut som en råtta i en bur.
Det är inte sjukt!! Marsvin är söta... i en kvart, max!! Men ändå. Betydligt sjukare är att vi pratar om marsvin när vi kunde prata om mig istället!!!
Men hallå! Marsvin är äckliga råttor ju!
Klockrent. Nu vet jag varför du valde Mannen. Jag har alltid undrat varför han har sågspån i skägget - men det ter sig mer naturligt nu, du förvarar honom i bur.
Det är inte normalt att vilja ha smådjur i din ålder (Lilla Duktig är så gammal att hon kan trolla, ifall någon undrar). Ta det från någon som vet. Någon som köpte två stycken vid 24 års ålder. Det slutade ju som du vet i skrik, panik och samvetskval.
Skicka en kommentar