Inatt drömde jag att jag var med i finalen av en musiktävling på TV. Det krävs ju ingen Freud för att fatta varför jag drömde just det, men det roliga är hur jag resonerade i drömmen:
I finalen (vi var tre kvar – jag, en jättesnygg och en nördig kille*) så fick man välja två låtar som de andra skulle sjunga och kunna hela texten till. Jag var rätt säker på att jag skulle ta hem det här, OM de inte valt något med Per Gessle. För då skulle jag vara rökt. Men (och här kommer den taffliga poängen) jag tänkte att om de valt Gesslelåtar så skulle jag gladeligen bomma vartenda ord. För Gessle suger. Och jag skulle hellre komma sist än att sjunga en Gesslelåt.
Slutsats? Min aviga inställning till Gessle följer mig in i drömmarna. Jag säger ju att jag verkligen inte pallar med honom (och hans frisyr). Tror ni mig nu?
* Jag vet det här för att vi var med på två uppslag i TV Guide. Jag hade hatt, fula örhängen och dubbelhaka på alla bilderna. Jag svär.
1 kommentar:
Ta det lugnt. Det är OK. Man måste få hata. Jag gillar inte Tomas Ledin. blä.
Men du skulle vara "den snygga" - Hon i hatt och dubbelhaka är bara en wannabe. Precis som Gwen Stefani som vill vara du. Liksom.
Skicka en kommentar